Sidor

söndag 15 oktober 2017

Så mycket skoj!

Söndag och det känns som att jag haft en av de kortaste helgerna någonsin!
I fredags var Lilleman lite hängig när han vaknade. Trött och hade ont i kroppen. Vi visste inte riktigt om det var träningsvärk eller om han var på väg att bli sjuk, så han fick ligga hemma.
Jag åkte till kontoret och jobbade fram till lunch, sen åkte jag hem för att se hur läget var.
Han hade tagit en ipren och sovit en stund och var mycket piggare. Jag petade i honom en rejäl lunch och sen var han på topp igen.
Så, vi blev kvar i stan, för att han skulle på kalas. Maken åkte dock direkt ut till landet.
Jag lämnade Lilleman och sen åkte Minime och jag för att kika i lite butiker och köpa present till stora dottern som fyller år nästa helg.
Vi åt middag och det var riktigt mysigt att sitta där bara vi två och prata.
Jag uppskattar verkligen lite större barn, som man kan umgås med på ett mer vuxet sätt.
Det ÄR inte kul att ens gå på McD med mindre barn som mest springer runt, slänger mat eller står i matstolen, typ.
Men nu, nu är det ju bara kul!

När vi hämtat Lilleman åkte vi hem, packade in lite grejer i bilen och så pep vi också ut.
Det är länge sedan jag åkt ut så pass sent och det var bäckmörkt!
Men, det var lite skönt att ligga i bra marschfart direkt bakom en lång långtradare. Då vet man att OM det hoppar ut ett djur av något slag, så är chansen stor att den hoppar framför tradaren eller mellan bil och släp.
Och då slipper jag få in den i min front! :-)
Väl ute var ju huset uppvärmt och maken väntade in oss, så det var bara att sjunka ner i soffan och ta helg.
Det var som sagt mörkt när vi kom ut, så jag såg inget av eländet..det gjorde jag när jag vaknade på lördagen.
Direkt när vi fick rivningslov, dök ju "gubbsen" upp och började dra och riva i avlopp, vatten och el.
Den här "snygga" kåken är snart borta! Och det ska bli så skönt! Att slippa se den så fort man tittar ut.
Usch!

Man har ju liksom fått gräva lite här och där, för att försöka hitta elledningarna och avloppet.
Det är ju ett antal år sedan allt grävdes ner och inget vet riktigt vart.
En granne som bott i området länge och var med i vissa delar när det nyare huset byggdes hade ett litet hum...
Men, sen fick man snällt gräva och hoppas på det bästa.
En grävde och en stod bredvid och höll ett öga på vad som fanns i backen och tur var ju det, för elen låg ovanligt ytligt och utan att ligga i ett sånt gult plaströr, som el ska ligga i för att man inte ska komma åt dem. (Vilket jag ju gjorde för ett par år sedan och vi fick ett el-bortfall som tog flera dagar att felsöka! :-( )

Sen skickade man ner en kamera i avloppet från gamla huset och försökte se vart det tog vägen och där kom man bara en bit och sen var det stop.
Som tur är har vi inte använt den toaletten på ett bra tag, för de kunde konstatera att det avloppet inte gick att återanvända utan får plomberas och så måste vi dra nytt till Attefallet sen.
Det förbereder vi för nu, för att slippa gräva upp gräsmattan ännu en gång när det byggs. (Det kräver inget bygglov, utan bara en anmälan) Nu dras det på rätt ställe och med nya fräscha rör, fram till där det huset ska stå, vilket känns skönt.
Nu vet vi vad som finns i backen och var. Det underlättar!
Men, såhär ser stora delar av gräsmattan ut nu!

Lite lätt klafsigt!
Man har även grävt en liten "väg" rakt över tomten till garaget, för att få ner strömmen i en slang och med rätt matning, vilket det inte varit förut heller, så säkringarna har gått lite då och då.
Nu vet vi att det går att koppla in lite ny och bättre belysning över att överbelasta systemet.
Vi får även fiber till våren, så vi passade på att förbereda för det också - för att slippa gräva upp gräsmattan en tredje gång! :-)
Markarbete är otroligt dyrt, så ju mer vi kan fixa när grävaren väl är på plats, ju bättre.
Vi har ju en budget för hela det här "byggaomprojektet" och vi kan lätt se att markarbetet, inklusive att återställa marken under huset som rivs, kommer att äta upp nästan 2/3 av budgeten. Aj.
Men, det är lika bra att göra det bra från start, så slipper vi göra om det.
Och - vi gör ju inte det här för att höja värdet och sälja, vi ska ju bo där och då vill vi inte snåla på det som görs.

Nåja, i lördags var det städdag i området och "alla" gubbar var ute.
Jag stannade på tomten och eldade och eldad och eldade.
Sen kom ägaren till grävaren och hjälpte till "lite". Dvs han tog allt som skulle eldas och lyfte upp det på brasan och jag sparade typ 4 timmar av rissläpande! :-)

Det tog sin tid ändå! Vi drog igång brasan klockan 10:00 och vi släckte det sista som pyrde klockan 00 på natten!
Men, ända tills vi släckte satt vi kvar en 7-8 personer, pratade och drack en och annan öl. Hur mysigt som helst!

Vi firade ju även rivningslovet med de grannar som fått information om rivningen, dvs de som kan överklaga lovet! :-D
Vi bjöd på hamburgare och dryck. Så trevligt! Vi har så kul när vi träffas grannar emellan, det är så lättsamt och ingen är "skitnödig" utan alla hjälps åt och hjälper till där det behövs.
Och - det sticker lite i ögonen på vissa, att vi har så bra sammanhållning, men det gör att vi ständigt rekryterar fler grannar som vill umgås. Vi tror bestämt att om man känner varandra och kan komma och säga till om något skaver, så slipper det blir bråk och skrivelser i onödan till styrelsen.
Nu har vi ju haft både kräftskivor och midsommarfirandet tillsammans. Vi ska ha oktoberfest med nästan alla grannar och igår blev alla på plats inbjudna till ett julfirande, men julskinka och glögg- med förhoppning om snö så att vi kan göra snögubbar och snölyktor! :-D
Vi har ju alla ganska små hus, så vi paltar på oss och umgås ute, med eld som värmekälla. Tokmysigt!

Nästa helg fyller stora dottern år och då har vi bjudit in de närmsta och vi ska även över till en annan granne som fyller år på kvällen, det blir en hektisk lördag! :-)
Stora dottern, åker ut nu i kväll och blir kvar hela veckan, för att plugga till en tenta.

Och det är ju inte konstigt att vi trivs här, eller hur??
Jag var iväg och slängde sopor och stannade till och bara njöt. Det började skymma, fladdermöss for runt, runt. Folket vid brasan pratade och skrattade så att det ekade.
Och där stod huset. Så perfekt!
Alla årstider. Och det kommer att vara så härligt när allt är klart. Så mycket roligt vi ska ha här! :-)

Man kan säga att allt luktade rök när vi vaknade i morse!
Jag hände ut alla jackor och la alla kläder i tvätten.

Sen vinkade vi till maken och åkte tillbaks till stan. (Han lyckosten, blir kvar ett par dagar han, eftersom att han har lite för många sparade semesterdagar som måste tas ut nu. Då passar det ju fint att ta ut lite när det ska rivas! :-D )
Minime ville prova på att vara med i en musikalverksamhet som farmor hittat, så därför åkte vi tidigt. Det är en helt ny förening som har aktiviteter för barn, som är lite blandat och man kan både sjunga, dansa och spela teater. Nu fick hon pröva och tyckte att det var jätteskoj.
Vid ytterligare två tillfällen i höst träffas dom och sen kan hon gå över och vara med på aktiviteter på vardagskvällar under våren. vilket ju är toppenbra!
Det ligger i närheten av farmor och med lite tur kommer hon att kunna hjälpa till med lämning och hämtning till aktiviteten.
Det kör ju ihop sig lite då och då med barnens aktiviteter och våra jobb. Och ändå har vi otroligt flexibla jobb. Jag undrar då och då hur folk får ihop sina liv där båda jobbar på ganska statiska jobbtider och har massor med aktiviteter för barnen.
Hur hinner man med läxor och allt fix som ska göras hemma? Plus att dom även verkar hinna träna flera gånger i veckan.
Det måste ju dras från sovkontot tänker jag.

Nåja. Vi landade i radhuset lagom till en tidig middag.
Jag har galen träningsvärk efter allt slit igår och huvudvärk, så jag har inte gjort jättemånga knop sen vi kom hem.
Dock, kikade jag i kalendern...och det är helt galna veckor nu fram till...tja mitten av november..
Som tur är, ska vi inte köpa speciellt många julklappar i år. Jag vet, vi säger det varje år, men nu är det på riktigt! :-)
Till barnen blir det lite smått och gott, nu är dom i den åldern när det blir mer ett par klappar, som dom verkligen blir ha och inte så mycket "krafs".
Jag vet precis vad maken ska få, så det är löst. (för en gångs skull har jag hittat två grejer som han inte har och som han inte kommer att kunna lista ut ens! En av dem kommer en kollega att hjälpa till med *heheh* Nyfiken i en strut liksom! )

Nåja, det ska ändå köpas några klappar och jag måste verkligen boka in det i min kalender, när dessa klappar ska köpas!
För tja, den här veckan är rätt lugn om man tänker på jobbet, men jag har mängder av förberedelser till "sen" och en del möten.
Sen piper vi iväg till landet på fredag och jag köper tårtor på vägen ut, till dotterns firande.
Sen är det dags för en tvådagars konferens för mig veckan efter och sen är det höstlov.
Vi bor på landet hela den veckan och jag pendlar två dagar, jobbar därifrån en dag och har två semesterdagar.
Det som slog mig är att jag direkt måndagen efter ska iväg på två konferensdagar igen!
Och det kommer jag inte att hinna packa till knappt, så en av jobbdagarna på höstlovet, måste jag åka till radhuset för att packa! Hur galet är inte det??
Jag vet ju att söndagen innan inte kommer att vara en av de dagar när vi är åter i stan tidigt......med tanke på att vi har oktoberfest på lördagen.
Så... tja...
Och den veckan, där jag, kan man säga, inte är till nytta för familjen alls under veckans tre första dagar, då har vi ju firande för Minime och Lilleman på helgen. Där jag lovat att både bjuda på middag och fika. Fint! :-)
Tur att alla gillar tacos!
Det är lite lugnare sen i slutet av november, men då drar det ju igång på jobbet med ett jätteprojekt 4 december.
Så, just nu tar jag verkligen en vecka i taget och en dag i taget. ALLT är inskrivet i min kalender annars tappar jag bort det känner jag.

Men allt löser sig ju alltid. Man får bara inte glömma att andas. :-)
Och allt som händer den här hösten är roliga saker, riktigt roligt! Och självvalt. Det blir bara lite mycket ibland.
Men vi ser målet, så tydligt, med allt som händer nu, vilket gör det lättare att se den där smetfulla kalendern.
NU ska jag krypa ner i sängen och gör det jag brukar göra när maken inte är hemma.
Låta tv:n vara släkt och inte dra ner persiennerna.
Det är ljuvligt att vakna till att solen går upp..

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar