Sidor

måndag 21 augusti 2017

Så är vi igång.

Så.  Då är vi igång!
Det var pirriga barn som gjorde sig klara i morse.
Igår kväll var Lilleman jätteorolig över att inte kunna somna. Han oroar sig ofta för det och vi får köra lite yoga och annat.
Men, igår gick det bra. Han hade varit vaken länge på lördagskvällen och vaknat rätt tidigt, så han var trött.
Sen la sig maken med honom och läste en ny bok och sen låg han och läste illustrerad vetenskap! :-)
Sen, när jag kikade in så sov han. Så skönt. Om han stissar upp sig runt sömnen så somnar han ju ännu sämre.
Minime var lite stissigare, men somnade också till slut.

Jag hade ställt klockan på 45 minuter innan deras, för att få min lilla stund på morgonen, men se det gick inte.
Minime vaknade en timme innan hon behövde. *suck*
Men hon var pigg och glad och tjattrade på. Hon såg verkligen fram emot att börja skolan. :-)
Lilleman vaknade också rätt pigg och lite förvånad över att han sovit.

Vi hade oceaner av tid och hann med en god frukost och lite kaffe. :-)

 Dom var otroligt pirriga och tjattriga så till slut, cyklade vi iväg, tidigare än tänkt och vi kom fram en halvtimme innan skolstarten. (skolstartsfesten)
Jag hade planerat att stanna och vara med, men båda barnen tyckte att jag kunde åka till jobbet.
Minime träffade på en hög med andra små, tjattrande kompisar och Lilleman försvann en våning upp och vinkade till mig.
Jag behövdes alltså inte. :-)
Så jag susade till jobbet. Det känns så skönt. Dom är stora nu.

Dagen har gått åt till att sätta in min nya kollega i alla rutiner, hitta alla dokument och hitta runt i huset.
Stackare, det är korvstoppning nu.
Men det känns bra. Jag kommer att få avlastning som jag inte hade räknat med denna höst.
Inte så att jag "slipper" uppgifter, men jag kommer att kunna få input och ha någon att bolla grejer med på ett nytt sätt.
Det är bra.
Den blir nog inte en sån hysterisk höst som vi trodde i våras, utan det har löst sig bra.
Skönt.

När jag kom hem var barnen hemma och hade ätit lite mellis. Så najs.
Efter middagen tog vi en prommis och kikade på området där deras nya skola byggs. Det blir så bra!
Dom får otroligt nära, när den väl är klar.

Sen, var det borsta tänder och vipp i säng.
Det blir korta kvällar nu när allt är igång, men ändå skönt att gå ut en sväng för att få luft, så länge det är ljust och varmt.

Idag drog jag som sagt igång lite nya regler, mest för mig själv.
Jag har funderat länge och noga. Vad behöver förändras och vad ska jag prioritera.
Det jag nu prioriterar bort är skärmtid.
Det blir lätt för mycket, för oss alla. Men jag måste börja med mig.
På morgnarna "får" jag inte ens öppna datorn, förutom jobbdatorn om det behövs, när barnen äter frukost.
Det blir lätt att jag läser tidningarna och sen halkar in på en blogg eller två och fejjan.
Vips så har det ramlat iväg tid, som jag kan lägga på annat.
Samma på kvällarna.
Jag har begränsat till bara vissa sociala medier i veckorna. Förutom det jag gör för jobbets skull.
Jag prioriterar att läsa riktiga böcker och göra annat, som gör att vi får helgerna lediga för att göra annat än städa, tvätta och handla.

Jag har också tröttnat på vissa medier. På att det endera är otroligt ytligt eller farligt djupt.
Att det mest bara är elände.
Det tar energi.
Energi jag inte har.
Så jag begränsar mig och tänker noga vad som tar eller ger energi.
Jag begränsar också vad jag läser och hur ofta. För att få tid till annat. Mitt eget skrivande tex.

Det blir bra.
Jag tror att det blir en riktigt bra höst, på många sätt.

söndag 20 augusti 2017

Nu är hösten här!

Nu känns det verkligen som att vi går in i hösten. Trots att det varit en jättevarm och fin helg.
Men, nu börjar skolan och då dra allt igång igen.
Minime ser fram emot skolstarten, tros att hon inte gillar själva skolarbetet så värst. Men för henne är det kompisar osv.
Lilleman som är rätt duktig i skolan, vill inte alls börja. Men han är inte lika social, så kompisarna betyder inte lika mycket som för Minime.
Morgonen lär bli intressant, dock...eller kanske mer tisdag morgon. Då lär dom vara som döda eftersom dom vänt på dygnet rätt rejält.
Nåja, det är bara att rycka plåstret.

Igår regnade det rätt rejält när vi vaknade och hela förmiddagen, inte så kul, när vi skulle på kräftskiva och barnen skulle på konsert med storebror.
Men, vi lämnade barnen tillsammans med regnkläder och picknickkorg.
Sen åkte vi till landet. Lagom när vi kom ut, sprack molnen upp och det var både varmt och soligt. Dock blåsigt.

Det var jätteskönt, att komma ut och ta en promenad till bryggan. Det kändes som att få dricka när man är riktigt törstig.
Ovanligt tyst var det också när det bara var jag, maken och stora dottern.

 Vi förberedde lite tilltugg, på chips, cremefraiche och kaviar. Jättegott!

 Sen samlade vi ihop oss, lite möbler, kräftor och annat tilltugg och så gick vi över till grannen.
Jag är inte så jättesugen på just kräftor, men åt räkor i stället och liet annat tilltugg..

 Vi var 23 personer, som käkade och hade skoj. Det är störtsköna personer och vi kunde bara konstatera alla att vi var så tacksamma över att vi har varandra som grannar! :-)

Det är också lustigt hur olika tomter vi alla har, trots att de gränsar till varandra.
Vi och 3 grannar till bor i "dalen" och tomtarna är platta som pannkakor. Och leriga.
Grannarna runtomkring, har naturtomter, där det ingår berg och sten.
De vi var hos igår, har trappor upp till berget och man är lite lätt flåsig innan man är uppe! Det är tom så att dom har ställt bänkar halvvägs så att man kan vila lite.

Jag som gillar att vara högt upp älskar ju tomten! Den är lite svår, men bara fantasin sätter ju stopp för hur och var man kan bygga små hus och terrasser.


Det blev både sent och rätt blött, för vissa, men var varm hela natten, vilket det inte varit någon annan kväll.
Det var hyfsat mörkt när vi tassade hemåt. Och den stig som går mellan våra hus var helt omöjlig att hitta! :-)
Vi vaknade rätt bra tid i morse och hjälpte till att röja undan tält, bord och bänkar.
Alla mådde inte riktigt lika bra och vi fick rätt goda skratt åt vissa som lämnat avtryck under natten.

Det var riktigt varmt och jag hann sitta i solen en stund innan det var dags att packa ihop oss och åka för att hämta de små barnen.

Eftermiddagen har gått åt att vika tvätt, stryka skjortor, plocka fram kläder, ryggsäckar och vattenflaskor.
Vi har haft en enormt bra och lång sommar, men det är ändå lite vemodigt när skolan börjar, för då vet jag ju att det bara säger swisch och så är det jul.

Jag har nya rutiner på gång denna höst, både för barnen, men även för mig själv.
Vissa saker har inte funkat under våren och vi har haft onödigt tjafs om småsaker. Nu ska det jobbas bort.
Stenhårt med tider, tandborstning och skärmtid. Skärmtiden gäller även för mig.
Det blir lätt för mycket skärm och sociala medier. Man blir sittande.
Nu blir det nya rutiner.
Jag ska lägga mer tid på riktiga böcker, som har har mängder på lager nu.
Även barnen ska lägga ifrån sig skärmar och läsa riktiga böcker och jag ska läsa både för dem och med dem.
Det ska bli mitt höstlöfte.
Sen har jag nya rutiner på morgnarna också, för mig, för att slippa irritation.

Helt enkelt lite omfördelning av timmar på dygnet - nu kör vi!

torsdag 17 augusti 2017

Härligt varmt.

I vanlig ordning, blir det ju varmt och fint lagom till skolan börjar. Inte för att vi har haft dåligt väder under sommaren, men att ha 25 grader vid 19 rycket, är ju inte helt vanligt.
Nåja, det är bara att njuta så länge man kan.

Nu är jag inne i att jobba och har njutit av att kunna sova lite längre på morgnarna än när även barnen ska upp.
Men, det är jätteskönt att dom inte börjar skolan förrän 8:45 på mornarna när skolan är i gång, vi cykla iväg samtidigt, eller att jag åker lite innan dem.
Det funkade jättebra i våras, att jag åkte när dom satt och åt frukost och sen såg maken till att dom kom iväg lagom till att han åkte strax efter 8.
Och, jag har lite nya tankar runt rutiner till hösten, så att dom blir ännu mer självgående, så att dom kan så småningom kan sköta sig själva när vi båda måste iväg tidigt.
De stora barnen skötte sig själva från att dom var 9 och 12 de morgnar de var hos pappa, så det ska väl de här också kunna. :-)
Även om jag bevisligen curlar dem mer än syskonen...

Det sköna med varma kvällar, är att vi faktiskt hinner göra lite kuligt på kvällarna. Barnen får inte åka iväg på dagarna och inte ha kompisar hemma när vi jobbar.
Så dom är ju här hemma och tittar på film, spelar, bygger lego och lite annat.
Då känns det nödvändigt att gå ut med dem på kvällen.

Igår gick vi till en park Minime velat gå till ett tag. Sist vi gick förbi var den under uppbyggnad men nu är den klar.
Den är ju för mindre barn, men dom roade sig en rätt lång stund ändå, med att klättra uppför rep och i klätterställningar.
Det är en jättefin park!
Kul att se att man planterat fina blommor och massor med gräs.
Husen i bakgrunden (skitfula om man frågar mig!) är alldeles nybyggda och man ser att det nästan uteslutande är småbarnsfamiljer som flyttat in.
Jag tror att området kommer att bli jättekul för alla barn och det behövs nog en så stor park med massa gräs att springa på.

Vi tog en promenad runt området och kikade på alla fina trädgårdar. Nu är det ju som grönast.
Det finns flera hus här i området som jag mycket väl skulle kunna tänka mig att bo i....om vi skulle bo kvar. ;-)
Rönnbär hänger fullt på träden nu med och man brukar ju säga att många rönnbär betyder mycket snö i vinter.
Jag hoppas på det!
Det är varma och fina morgnar nu också och jag njuter verkligen av att kunna cykla. Det är så skönt!
Går fort och jag har ju nerför hela vägen till jobbet nästan. Swisch...

På hemvägen är det ju då förstås uppför, men det gör ju inget iom att man åker hem.
Jag har lovat mig själv att verkligen cykla så många dagar det bara går så länge det går. Jag kommer att behöva ha bil en dag i veckan när det är träningsdags för Lilleman, men eftersom att han tränar senare hoppas jag på att kunna cykla hem och sen ta bilen.
Nåja, det är ju samma med det som med träningen, jag ska fokusera på de dagar som det blir av och inte de som inte blir av.

Idag passade vi på att ta en lång lunch, när solen sken och det var så fint väder. Vi åkte till vårt favoritställe här i närheten och jag åt en gudomlig sallad.
Så härligt att bli mätt men inte däst.

 Vi har haft otroligt roligt åt vår chef som är väldigt jetlaggad.. Det har blivit så komiskt flera gånger då hon liksom inte är helt med i matchen. :-)
Mest skrattar hon själv!

Efter att barnen ätit middag i kväll, tog vi oss ut i det fina vädret igen.
Det blåser varmt, sådär som det ska göra på sommaren men inte riktigt gjort än denna sommar.

Egentligen är det ju från mitten av juli och hela augusti man ska vara ledig. Dock är det lite svårt med jobbet för "alla" är lediga till veckan innan skolan börjar och sen drar det igång, så man är lite låst till dessa veckor även sen, när man inte är så beroende av när barnen är lediga.

September brukar ju kunna vara suveränt varmt och fint.
Nåja, nu cyklade vi till skolan en sväng. Jag sa till barnen "låtsas att jag inte är med" för att dom skulle visa mig att dom mins var de ska stanna, kika efter bilar osv.
Det gick jättebra. :-)
Området dom åker igenom är under utveckling och det byggs hela tiden, så har man inte gått förbi på ett par veckor, så har det ändrats jättemycket.

Det var skönt att röra på sig. Vi har ju inte tränat så mycket i sommar, förutom lite promenader, men vi har jobbat mycket med kroppen i trädgården osv.
Så nu när man kommer hem och blir mer stillasittande även på jobbet, då får man ju ont överallt!

Vi är flera kollegor som nu måste göra något åt vårt sockersug och vi ska hjälpas åt!
Jag har redan börjat, tack vare att jag haft ont i magen flera dagar.
Vet inte varför men det känns som något som inte är helt bra och som liksom bara "ska ut" :-)
Men har man ont och är lite knölig så är man inte så hungrig eller sugen på att äta. Bästa sättet är ju att låta magen bli tom liksom.
Så i morse blev det ingen frukost, en banan till "mellis" och den lätta salladen till lunch.
Jag åt en liiiten macka på det gemensamma fikat och fick ont i magen igen. Så väl hemma fixade jag middag till barnen och åt själv ett par skedar yoghurt och hallon.
Och det är så det ska bli nu.
Jag ska köra ett par fastedagar, där jag går på buljong, varma koppen och vatten.
Vi har också riktigt goda rawjuicer på jobbet som är ganska mättande. Tanken är att jag ska ha ett par dagar varje vecka där jag mest dricker, som 5:2 ungefär i höst.
Det är inte kul att ha en hel garderob som inte passar och nu är jag jättemotiverad att göra något åt det och denna gång börjar jag med sockret och kosten. Basta.

Och -nu är det snart dags för Låna & Läs! Wee!
Det är så många spännande böcker i år så jag skulle ju vilja låna flera på en gång!
Men, det får bli en i veckan.. Jag ska prioritera det i höst också, läsningen.


Nu känns det ändå riktigt bra, livet,  även om jag längtar till landet hela tiden.
Jag satt på balkongen idag och kunde verkligen känna hur det känns i luften när man sitter på trappan på landet.
Det är en speciell doft och luft. Och ljuden är helt andra än här.
Tur att vi åker ut på lördag, även om det blir en kort vända och fest mesta delen av tiden.
Sen, går tyvärr hela september åt andra saker på helgerna, men sen... Oktober ska jag vara där varje helg!
Det kan även bli så att jag åker ut över en söndag de helger som nu försvinner.

I morgon är det fredag, en jättekul fredag med halv planeringsdag och sen avtackning av en kollega.
SEN är det helg!
Första veckan avklarad och nu är vi snart inne i alla rullor igen.

tisdag 15 augusti 2017

Så är vi igång.

Jag överlevde första dagarna! :-)
Nu har jag och maken dragit plåstret, nu återstår bara barnen!

I söndags var det rätt intressant väder! Det småregnade hela dagen, för att braka loss ett sjuhelsikes åskoväder!
Det öste ner och blåste samtidigt. Jag tom filmade för att det var sånt härligt regn. :-)

Jag passade på att sätta på lite blink på naglarna. Över sommaren är det ingen idé att ha vare sig lack eller lite längre naglar, de ryker så snart jag drar på mig trädgårdshandskarna.
Men nu så.
Nåt kul ska man ju ha med hösten och naglar och kläder är ju en grej.

Maken skjutsade barnen till farmor för ett par dagars poolhäng och jag passade på att plocka fram datorn och telefonen.
Telefonen la jag på laddning redan tidigare på dagen, för den var helt död. :-)
Och så får man ju fundera en stund över pin-koden till telefonen och inloggningen till datorn.
Jag bytte lösen precis innan jag gick på semester, för annars brukar den hinna gå ut innan man är tillbaks och då blir det problem.
Flera gånger har jag fått gå ner till It och be om nya inloggningar efter längre ledigheter.

Jag betade av hela mailkorgen. Plockade bort det som inte var relevant och kikade vad som var mest akut att ta itu med.
Lustig nog så hade jag färre mail liggande nu efter 4v ledighet än jag hade efter att varit borta 2 veckor tidigare på sommaren. Så det var helt rätt veckor att vara ledig.
Och det var skönt att ha koll på läget på måndag morgon.

Det var också jätteskönt att kunna äta en lätt middag och sen krypa i säng tidigt och ge mig på bokhögen!
Jag har inte riktigt haft ro att läsa över sommaren plus att dagarna har gått i ett. Vi har varit ute från att vi vaknat tills det blivit mörkt och då har man ju bara käkat lite och gått och lagt sig.
Läsa har jag inte orkat.
Men nu så. Hösten få vara hur lång och mörk som helst! :-)
Massa kul att läsa. Plus att det snart är dags att gå till Akademibokhandeln och köpa nytt medlemskap för låna & läs.
Det är tur att man har sånt att se fram emot när det blir mörkt.
Jag ställde klockan, men vaknade ju innan den ändå. Lustigt hur jag gör det när det verkligen är dags, trots att jag sovit över flera larm under sommaren.

Det var skönt att få vakna lite mjukt och sen gå till jobbet. Ingen bil, utan njuta av solen som strålade rätt varmt.
Väl på kontoret var det inte fullt av folk, men ändå rätt många och två av mina kollegor började förra veckan, så dom var i full gas. :-)
Vi hade ett par akuta grejer som vi behövde lösas. En som ramlat mellan stolarna lite och några andra som hänger på kollegan som ska sluta.
Men ändå, hann jag göra det jag skulle utan stress och även gå och äta lunch med en annan sektion.
Det var najs.
Sen jobbade jag inte så jättelänge i måndags, mest på grund av att det jag ska göra, hängde på att det blir godkänt av chefen i ett system och hon är på andra sidan jorden.
Det var strålande sol när jag gick hem och jag går igenom en park med underbart vackra träd där jag bara var tvungen att stanna en stund och lyssna på löven.

Men, helst hade jag ju satt mig i bilen och åkt "hem" till landet. Tänk att få sätta sig på terrassen där och äta middag och sen ta en sväng ner till vattnet...*suckar*

Nåja, inga barn hemma... Jag ringde maken och förvarnade honom att vi skulle på date när han kom hem. :-)
Vi hade ju ingen tid att passa, så varför inte?
Så, vi åkte till vår favorit sushirestaurang och åt jättegott. Lyx att kunna sitta där och äta och prata, utan att bli störda eller ha bråttom.
Sakta, sakta får vi mer och mer tid för oss.. Vilket är skönt.
Vi mindes tillbaks när de stora var lika små, men bodde hos oss varannan vecka... Jag tror inte att vi åt hemma många av dagarna när det bara var vi.

Sen tog vi en sväng på Lager 152 och köpte lite nytt till Lilleman. Minime och jag fick lite grejer också. :-)

 I morse var jag lite tröttare och det var tyngre att gå upp.
Men dagen har gått bra.
Vi är många som har sommarställen vi har varit på i sommar, med lite blandat resultat.
Många måste samsas med syskon och kusiner om ställen. Det blir konflikter om vem som ska vara där när och vem som ska betala vad.
Och när jag hör det blir jag ju så tacksam över att vi hade möjlighet att köpa vårt ställe alldeles själva.
Inte behöva samsas med några andra än oss själva. Bara det kan vara spännande ibland! ;-)
Det blir alltid spännande när släkt och familj ska samsas på små ytor och maxa semestern.

Sen är vi ju några som har egna ställen och som nu saknar ställena så att det gör ont.
Jag pratade med en kollega idag som var lika ledsen som jag över att behöva återvända till stan och inte kunna vara där lika mycket nu.
När jag förklarade att jag kände det som att vara förälskad och inte få umgås med den man älskar på ett tag, så utropade hon "Ja! Precis så är det!!" :-)
Hon blev helt lycklig över att någon förstod vad hon menade.
Det är svårt att förklara att man hela tiden går med en längtan inombords.
Just mina favoritårstider, vår, sommar och höst, skulle jag vilja ha varje minut som går där ute.
Varje timme jag inte är där, är liksom inte 100%.

Nu är ju vår ambition att vara där all ledig tid som går, men redan nu ramlar det ju på i kalendern.
Jag ska iväg en helg (toppen kul!) sen ska jag på kurs, som tur är blev det samma lördag som vi är bjudna på fest, så där slår vi två flugor i en smäll. :-)

Men det märks ju redan, att vi kommer att få jobba för att det ska bli 3 av 4 helger där ute. (Det brukar vara 1 av 4) Vi kanske måste ha ambitionen varannan helg.
Nåja...
Till min stora glädje såg jag att Lilleman ska upp ett snäpp i träningen, vilket innebär att hans träningstid läggs en timme senare än det varit nu.
Wee! Det har varit tight att hinna skjutsa honom till 16:30, men 17:30 blir perfekt.
Då hinner han hem för att äta mellis innan och jag slipper stressa från jobbet.
Till våren kommer han att kunna cykla till träningen själv hoppas jag och från nästa sommar ligger skolan inte alls långt ifrån.
Den nya har börjat byggas nu! Äntligen.
Vi måste ner och kika på bygget någon kväll.

Barnen kommer hem i kväll, vilket ju är mysigt. Det räcker med en glimt av "frihet" då och då. :-)
Sen är det skönt att dom ändå växer lite långsamt, så att vi alla vänjer oss vid det.

Dock var det lite skönt att inte behöva göra middag idag heller utan det räckte med lite bär och yoghurt. :-)
Nu är jag ändå igång, i morgon har halva veckan gått.
Och hela dagen kommer att gå till introduktion till en ny kollega (Ja vissa får ju sånt...själv fick ja exakt 40 minuters intro och har sen bara jobbat på! *SSSSSSSS*)

Torsdagen är rätt lugn och sen går fredagen i full fart. Jag ska ställa till med en avtackning och det är en del att fixa med innan.
Lite överraskning hoppas jag att det blir för den som tackas av.
Och sen är det helg! Wee!

Barnen ska levereras till sin storebror och sen drar vi på fest minsann!
Jag ser verkligen fram emot det.
Och swisch, så börjar skolan på måndag och jobbet drar igång verkligen på riktigt.

Jag har bestämt mig för lite nya rutiner för mig själv i höst och känner att jag verkligen plötsligt har mer tid än jag haft på länge.
Träningen går lite sådär, måste jag erkänna, men jag tänker inte klanka ner på mig själv för det.
Allt träning som blir av är bra inser jag och så ska jag försöka se det.
Jag ska försöka att ta bilen till jobbet så sällan jag bara kan så att jag åtminstone får den motionen.
Sen får jag se vad det blir utöver det.
Från nästa vecka inleder jag sockerstopp delux igen, vilket är nödvändigt om jag över huvud taget ska få på mig några kläder alls i höst.
Jag måste konstatera att det är sockret och godiset som är min akilleshäl, vilket inte är något nytt alls under solen.
Jag kan inte ta både kosten och träningen samtidigt,utan nu kör jag kosten fullt ut och så får träningen bli som den blir.
Nåja. Även om det idag känns som högsommar, så välkomnar jag nu hösten.

lördag 12 augusti 2017

Back to business

Nu har vi landat i radhuset för att återgå till vardagen.

Det slog mig idag varför jag är så avig till att gå tillbaks till vardag och rutiner, som jag tidigare varit så förtjust i. Men, nu behöver vi inte så mycket rutiner, för barnen är större och allt funkar ändå, trots att vi inte äter på exakt samma tid, eller går och lägger oss prick en tid.
Allt funkar ändå! :-)
Men, idag var det bara att sätta igång. Jag hade ju packat kläder och annat löst redan igår så för mig gick det rätt fort.
Minime har rätt stor packning hon med, för det är en del "bebisar" som ska med... Det blev verkligen så verkligt när jag såg all packning där på terrassen...

Det är skönt att inte ha någon båt eller så att passa, så att vi kan vara lite flexibla med när vi åker både dit och därifrån.
Faktumet att maken igår hämtade vår nya leksak gjorde det ju inte lättare att åka därifrån heller...
En 4-hjuling! :-)
Vi har funderat lääänge och vänt och vridit. Provsuttit och provåkt grannarnas. Men nu slog vi till!
Den här är ganska stor och klassad som en motorcykel men på fyra hjul.
Man måste ha körkort för att köra den (eller Mc kort) och den är gatreggad, så man kan köra den som en motorcykel.
Och vi köpte till en plog, som man kan ploga både snö, sand och grus med och det kommer att dyka upp en liten vagn.
 Den är skitkul att köra! :-)
Tanken med den är att vi ska kunna åka lite längre sträckor, endera var för sig eller både maken och jag.
Sen ska den gå att använda till "jobb" som görs i området.
Vi köpte även en fyrhjuling som är mer en "moppe", dvs både mindre, smidigare och lättare. (Den har dock inte kommit än...)
Den kommer Lillman att få köra på tomten och under stor kontroll. Men vi andra kan köra den som en moppe, men det är mer för "kul".
Och med den som komplement,  kan vi åka alla fyra här inom området och i skogen osv.
Dock finns det ju mängder av förhållningsorder och regler runt fyrhjulingar, så man kan inte åka vart som helst och hur som helst. (precis som det är för MC och moppe...)
Så mest blir det under vintern, då man får åka på mer ställen än under sommaren.
Den stora, kommer dock att användas mycket.
Är det kul och funkar bra, då blir det nog en till sån, sen när Minime är större så att vi alla kan åka iväg på äventyr.
(Finns ju regler för hur man får skjutsa, ålder osv...)
Hur som tror vi att det blir skoj att köra. (Troligen köper vi varsin när barnen är stora eller en större som vi åker på båda...)

Igår hade vi en härlig avslutning på semestern tillsammans med flera grannar. Vi samlade vi oss i två båtar och åkte till Tullgarns slott. Jag har aldrig varit där och de som hade varit där hade alltid tagit bil dit.
Det var härligt att ta båten, trots att det gick rätt duktigt med vågor. Vi blev lite blöta men garvade mest..
Och när vi klev i land var det ju bara Wow!

 Slottet var fint och trädgården...ojoj...
Jag är ju lätt såld på stora gräsmattor, perfekt klippta häckar och jättehöga ekar och andra träd.
Otroligt fint.

Vi åt grillat vildsvin bland annat.

 Vi blev proppmätta hela högen och sen gick vi en promenad i parken och tittade på reningsdammarna och planteringarna.
Det var lite vildvuxet men mysigt.

När vi åkte hem, hade vinden mojnat och havet låg nästan blankt. Solnedgången var ju otroligt fin och det var rent och skärt fantastiskt.
Det är något särskilt med vatten och solnedgång.

 När vi stod på bryggan frågade Minime "kaptenen" i den andra båten om hon kunde få åka med där. Hon är inte blyg hon inte.
Självklart fick hon ju det. :-) Anledningen var att dom har ett kapell som går att fälla upp helt, det har inte vi.
Sen var hon lite putt över att vår båt gick mycket fortare när vinden mojnat och vi kunde dra på. :-)

Vi var hemma lagom tills det blev mörkt.
Och till Lillemans stora förtjusning frågade grannen K (som är lite lätt förtjust i barnen) om han ville provköra hans fyrhjuling.
Och klart han ville! :-) Dock är den fyrhjulingen manuell, så det blev lite kaninigt och sen en tvärbroms på vår uppfart. :-)
(Ingen behöver bli upprörd, K satt bakom Lilleman och kunde både styra och bromsa och det är en liten väg där man direkt ser om det kommer andra fordon, det är nämligen bäcksvart ute på landet nu...)
Vi lastade av våra extrakläder och flytvästar hemma och sen gick vi över på en sista öl för kvällen hos grannen.
Barnen lekte med deras katter och åt upp allt godis som fanns i huset.
Innan vi gick hem, kröp Minime upp i K:s knä och frågade "bor ni här jämt??"
Japp, svarade han.
"Ni ska väl inte flytta härifrån?" undrade hon. Näe, vi är här nästa sommar också, sa han. "Bra" konstaterade hon.
Och då blir man ju lite matt i hjärtat som förälder. :-)
Vi garvade åt K:s sambo S, som inte riktigt gillar att vi matar hennes katter när dom kommer svansande förbi hos oss. (Då går dom nämligen inte hem, utan stannar så länge det finns käk..)
Vi lovade att försöka hålla oss från att mata dem, men kunde inte lova. ...
"Matar ni mina katter, då matar jag era barn!" sa hon. Varav maken och jag i munnen på varandra utbrast "Ja!! det får du gärna! " :-)
"Skit" utbrast hon!
*SSSSSSSS*
Det var en trevlig och mysig semesteravslutning.

Idag samlade vi som sagt ihop oss och åkte hemåt.
Vi var bjudna på kräftor till farmor och det var ganska skönt att inte åka direkt till radhuset. Vi mellanlandade liksom.
Jag är inte så förtjust i kräftor så jag mumsade på lite annat.
Lilleman i sin tur åt massor helt plötsligt, han som tidigare inte gillat det. Kul!
Han blir så stor nu!
Barnen badade lite och sen tog vi oss i kragen och åkte.

Det var oerhört varmt och instängt i radhuset och vi fick öppna alla fönster och dörrar vi kunde för att få inte lite luft.
Jag fick akutvattna orkidéerna och har packat upp lite... Det mesta i klädväg lämnar jag till i morgon.

Då ska kylen fyllas och jobbkläder grävas fram.
Barnen åker tillbaks till farmor för att vara där ett par dagar, vilket blir bra. Så kan maken och jag ta första chocken av att gå upp på måndag och ha huvudet med oss i lugn och ro.
Det blir bra.
Jag har lagt jobbtelefonen på laddning. I morgon kväll ska vi sätta oss på varsin sida av köksbordet och öppna våra datorer för att skumma lite mail.
Jag väljer att göra det, för att liksom vara på gång redan på måndag morgon. Jag vet hur det blir när jag väl är på plats...
Alla ska säga hej, vi brukar sätta oss med en kaffe och höra om allas sommar... Det har kommit lite nytt folk och hela förmiddagen brukar försvinna innan man ens hinner öppna datorn.
Då är det bra om jag tagit bort alla mail som inte är relevanta, dvs reklam och cc.
Och så vet jag om det är något akut som måste åtgärdas pronto. Då kan jag börja måndagen lite lugnare.
Nu när vi väl är här, då ser jag fram emot jobbet faktiskt. Man går ju direkt in i jobbmode när vi är här.
Jag har tänt lite ljus både ute och inne och försöker landa i att vi är här nu.

Vi har haft en helt fantastisk sommar på så många sätt, så nu har jag faktiskt laddade batterier för att ta emot hösten och allt vad den innebär.
Det blir spännande på många sätt och en hel del nytt på jobbet, en ny kollega bland annat.
En kollega försvinner för gott, vilket blir lite konstigt. Vi har jobbat tätt ihop och funkat bra som team.
Jag har emellanåt blivit galen på honom och skällt på honom...sen har vi kramats! :-)
Och garvat. Som vi har skrattat genom åren, sådär så att vi legat dubbelvikta och inte fått luft...
Men, nu ska han ut på nya äventyr vilket blir jättebra för honom och faktiskt även för oss. Vi behöver göra förändringar i vårt sätt att jobba och det görs per automatik när folk går och kommer.
Nya kollegan känner jag sen tidigare och jag tror att jag kan lära mig massor av honom.

Men det blir en tuff höst, helt klart. För en kollega som går på föräldraledighet får vi ingen heltidsvikarie utan en konsult som ska ta de mest viktiga uppgifterna. Vi andra måste dela på det andra...
Och den nya kollegan kommer ju inte att vara självgående på en gång, det vore omöjligt att kräva.
Så, det blir åka av på flera sätt denna höst.

Maken och jag har planerat in lite skoj med, för att vi behöver det när det blir mörkt och stressigt.Han ska även påbörja en egen liten resa, med vidareutveckling vilket blir skoj. Han behöver nya utmaningar och det är härligt att han han göra det med arbetsgivarens stöd i ryggen.

Jag har pratat med barnen om att ändra i deras firande, så att vi bara har ett familjefirande för dem i stället för två. Och att vi hoppar deras kompiskalas mot att dom får göra något kul, kanske med en kompis med, som bio eller bowling, för att minimera stressen i november.
Att inte behöva ha kalas varje helg från sista i oktober till mitten av december skulle underlätta enormt.
Vi har också pratat om att minimera julklapparna i år. (vilket vi försöker varje år!) Nu vill vi lägga pengar på annat.
Barnen har allt dom behöver och lite till.
Det är upplevelser och umgänge som är kul.

Så, i morgon ska jag försöka gå upp vanlig jobbtid så att jag kommer i säng i morgon kväll.. Sen är det bara att rulla igång ekorrhjulet igen.

fredag 11 augusti 2017

Längtan.

Alltså, vi har en helt galen korre! En årsunge troligen, som är halvtam eller åtminstone inte ett dugg rädd.
Jag kunde till och med fota den med mobilen och komma riktigt nära.
Den är så fin och söt som man skulle vilja gulla med den. :-)

 Något man inte vill gulla med är fästingar. Usch! Men i år har det varit färre av dem, vilket jag tror beror på den snöfattiga vintern och torra sommaren/ våren.
Maken har haft en och jag fick plocka en igår. Så jag har klarat mig nästan hela sommaren!
Vidriga djur. Usch.

Igår städade vi av ute på tomten. Plockade och fixade.
Efter middagen, tog vi en promenad ner till havet. Det var nästan spegelblankt och jättemysigt.
Vi satte oss på varsin bänk och bara njöt.
Minime, drog av sig och vadade en bit ut. Lilleman försökte bada men tyckte att det var för kallt. Och det har faktiskt inte varit så varmt att det har varit badvänligt i havet. Det är nog bara insjöar som blivit varma i år.
Vi får pröva oss på den insjö vi har i närheten av radhuset och se om det går att bada där när vi återvänder dit.

Efter en stund såg vi hur små fiskar hoppade och fångade flugor vid ytan. Plötsligt säger stora dottern "finns det säl här?!
Jo, det finns det nog, men är ovanligt säger jag. Då pekar hon och säger "för jag såg något svart där"...
Vips, så dyker det upp ett runt huvud som liksom fnyser och fräser vatten och sen såg vi en rund svart rygg som försvinner ner i igen.
Hur coolt som helst!
Vi följer den med blicken ganska länge och jag svär högt och tydligt över att jag inte hade med mig riktiga kameran.

Det är härligt faktiskt hur många olika djur vi har sett denna sommar.
Jag har träffat på både grävling och fladdermöss, som jag tidigare inte sett.

Och det här är härligt. Att sitta här och bara vara.
Låta ögonen vila på horisonten. Lyssna på skvalpet. Jag får aldrig nog.

 Och det är just det här jag saknar i vardagen. Att kunna gå direkt ut i naturen vid dagens slut.
Sätta mig på en stubbe eller på en brygga och bara andras.

Vi tog en sista vända i biblioteket och hittade lite kul. Det gäller att ha ett lager nu i höst att läsa.

Stora dottern åkte hem tidigt igår, för att hinna jobba lite.
Jag storstädade huset och packade lite kläder. Mycket lämnar jag kvar och tar bara hem "finkläderna".
Lilleman har lyckats få hål på knäna på nästan alla jeans, så dom blir kvar och så får jag åka och köpa nya till skolan börjar.
Samma lika med Minime. Det mesta blir kvar.
Tanken är att vi lätt och smidigt åker hit på fredagar, utan att behöva ta med mer än färskvaror.

På kvällen ville Minime ner och bada igen så vi traskade ner.
Jag blir alldeles tårögd och varm i hjärtat när jag traskar efter lilleman som susade iväg på sin storasysters alldeles för stora cykel (han har punka på sin) och Minime hoppar, studsar och sjunger.
Det är alldeles tyst och man hör gruset under skorna.
Att vi kan ge barnen det här är fantastiskt. Vad dom än väljer att göra i livet så  kommer dom att komma ihåg somrarna här.

De stora baren har minnen från ett annat lantställe som dom var på när dom var små. Lika tyst och lugnt, plus en liten ö och lite mer mygg! :-)

Barnen plaskade och matade spigg medans jag satte mig på en bänk och bara njöt.
Det är en speciell doft av salt hav.

 Det måste ju handla om ålder, den här längtan ut till lugnet, för det har kommit så starkt senaste åren, hos både maken och mig.
För bara ett par år sedan, skrev jag på fejjan (det är underbart att få upp gamla inlägg!) att jag inte vilje välja mellan landet och stan. Att jag ville ha båda och njöt av det.
Nu gör jag inte det längre.
Jag lider av trängseln och att ha folk på sig hela tiden. Det hade säkert varit lite annorlunda om vi bott i hus på vintern också. Det var ju mycket därför vi började titta på hus i våras.
Radhus är inte riktigt vår grej, även om det är bra för barnen med massa kompisar vägg i vägg. Men det var mer när dom var små.
Men, vi kan ju inte ha två hus, då jobbar vi ihjäl oss, så radhuset är praktiskt och bra. Det är vårt "övernattningsradhus" ;-)
Men vi har blivit mer medvetna om hur stillasittande vi blir där. Vi måste ut och iväg för att aktivera oss. Ut i skogen eller andra happenings och då blir vi sittande.
Här, går vi ju bara ut på vår egen tomt och aktiverar oss. Man kan gå ut och göra en liten grej utan större förberedelse.

När jag grillade på lite middag igår, satte jag mig en bit ifrån och tittade ut över tomten...som ju är jättestor.
Barnen var ut och cyklade, maken monterade upp ny belysning på förrådet.
Grannen bredvid vattnade gräsmattan och visslade. I trädet satt en ekorre och smaskade och tjattrade, en fluga for förbi. Långt bort hörde jag en lastbåts rytmiska "dunk, dunk"...
Jag satt där och blev nästan gråtfärdig, så stark är känslan.

Jag hörde ingen biltrafik (det är inte bilarna i sig, utan ljudet från mängder av bilar mot asfalt på stor väg, som vi hör hela tiden i radhuset) jag hörde inga tåg som gnisslar mot rälsen, jag hörde inga sirener från polis, ambulans eller brandkår, vilket hörs flera gånger i timmen i radhuset.

Det är ju ett helt annat liv, förstås, men just den här återhämtningen blir bevisligen viktigare och viktigare.
Jag har ju världens roligaste jobb, men jag skulle vilja åka hit när jag jobbat klart. :-)

Det lustiga är att när vi väl flyttar ut, då kommer vi troligen att vara 4 familjer som flyttar ut nästan samtidigt.
Nåja, jag måste sluta älta det som inte går och koncentrera mig på det som går och som är bra. :-)
Men såhär sista dagarna är det tungt.
Det är som när man är riktigt kär och vet att man nu inte kommer att kunna träffa sin käresta mer än då och då ändra fram till nästa sommar.
Exakt så känns det.

Nå, igår gjorde jag en ny upptäckt!
När jag städade övervåningen bar jag ut lite grejer på balkongen och ser plötsligt två lampor.
Hm. dom har väl aldrig lyst?
Jag bytte lamporna i båda och letade sedan fram var tändaren satt. Det visade sig vara samma som tänder lamporna på uteplatsen! Dom har bara aldrig lyst.
Men det gör dom nu och det blev jättemysigt!

 Idag är det fredag och maken har åkt iväg med en granne för att hämta en "liten" leksak. :-)
Jag och barnen ska åka och köpa kräftor inför morgondagens kräftis med storfamiljen.

I kväll samlas vi flera grannar i kvarteret för att åka iväg och äta middag på ett speciellt ställe.
Det blir en liten "slut på sommaren middag" vilket ska bli jättekul. Tyvärr fattas två familjer som inte hinner hit i tid när vi måste åka, men vi ses ju nästa helg när vi har vårt stora kräftskiva.
Det är 3:e året nu som vi samlar hela kvarteret för att ha kräftis.
Nu har vi bokat den helgen varje höst, så att alla kan vara med och i år blir vi 23 personer!
Så kul att vi har så bra sammanhållning.
Vi har även lite tankar om framtida midsommarfirande... *hehe*

Nåja, nu är det dags att hoppa i kläderna och maxa fredagen. Sista semesterdagen för denna sommar.

tisdag 8 augusti 2017

Kryssbollar och klump i magen.

Sista veckan på semestern. Igår kunde man se att många gick tillbaks till jobbet vilket väckte en liten ledsen klump i min mage...jag är inte redo. Inte alls.
Tanken på att återvända till ekorrhjulet är jobbigt. Vill inte. Och då är det inte jobbet i sig, utan just ekorrhjulet....

Det blev även lite lugnare här ute, tystare..
Jag får verkligen jobba på att vänja in tanken på att det är dags.
Det känns dock inte som att vi varit här i drygt 3v bara, det känns som vi varit här hela våren, tack vare alla långhelger osv.
Sen gjorde vår Spanien-resa det som att sommarlovet började där, trots att jag jobbade 3 veckor emellan efter midsommar.
Men sommaren blev så lång. Kan jag göra så nästa sommar, kommer jag nog att göra det.
Troligen blir det ingen utlandsresa då (nu rinner det ju pengar till en massa annat...) men jag kommer nog att ta semester flera dagar innan midsommar och ett par efter för att sen jobba ett par veckor igen.
Troligen blir det läger för båda barnen nästa sommar och lite sånt och då är det ju bra att jobba.
Jag har även en tanke på att ta en eller ett par semesterdagar per vecka i början av sommaren, för att köra långhelger innan den "riktiga" semestern tar vid.
På det viset får man ju också en lång sommar och med litet tur ser man en del sol. :-)

I söndags hade vi det värsta åskovädret på hela sommaren!
Vi vaknade sent och maken och jag tog en pw direkt innan frukost, nåja, brunch. Vi har ett favvoställe vi inte varit till på hela sommaren som vi traskade till och satte oss på en brygga och bara insöp hela stället.
Det blåste rätt duktigt och gick höga vågor men var så härligt! Man känner verkligen att man lever och får luft när man är vid havet.
Det var en skön promenad och att vara själva en stund och hinna prata till punkt. Det blir ju väldigt intensiva veckor när det händer mycket, barnen är med oss dygnet runt och det kommer och går folk hela tiden. Vilket är otroligt härligt, men ibland behöver man bara rensa lite i tankarna.
När vi satt där såg vi bokstavligen hur regnet drog in över land och vi hann bli rejält blöta innan vi var hemma.
Det regnade så att vi knappt såg handen framför oss! :-) Helt galet!

Väl hemma, konstaterade vi att det inte blev mycket annat gjort den dagen, så vi drog ner alla persienner i vardagsrummet, kröp ner under varsitt täcke och hyrde ett par filmer.
Då och då drog åskan in och hela huset hoppade och sen vräkte regnet ner. Hur mysigt som helst! :-)

 Det känns ju i luften att det inte är sommar längre, utan sensommar och tidig höst. Doften blir helt annorlunda, men härlig. Årstiderna här ute är helt annorlunda än "i stan"...
( Dock har det idag varit riktigt varm i solen. )
Som tur är känner vi likadant hela högen inför att återvända, så vi förstår varandra när vi emellanåt dippar lite.
Det är en sorg att behöva lämna. Så det gäller att tänka mycket på hur privilegierade vi är som kan vara här hela året, så ofta vi bara kan.
Ofta har man ju ett ställe på Gotland eller i Dalarna och dit piper man inte över en helg bara. Så där tänkte vi helt rätt när vi köpte här. :-)
Det är som vanligt med oss när vi väl bestämmer något så går vi in i det med dunder och brak, fullt ut vilket sätter massor med både känslor och saker i gungning.
Det är ju faktiskt inte längre sedan än mars i år, som vi landade i beslutet att det är här vi ska vara.
Innan har vi njutit av stället men inte varit lika dedikerade och säkra på att vi ska bo här.
Vi tittade ju på ett stort hus, väldigt lantligt en liten bit ifrån barnens skola och det var ju det som fick oss över kanten liksom.
Jag hade verkligen velat bo där, ett fantastiskt hus och läge, verkligen. Där blev vi tagna på sängen kan man säga över hur stark den känslan var.
Då hade vi ju behövt sälja det här och när det kom till sin spets och vi kände att vi inte var helt beredda på det, ja då ramlade ju polletten ner.
Ibland behöver saker ställas mot sin spets för att bli tydliga. Sen är det jobbigt att det blev så tydligt var vi inte vill vara.
Radhuset är en praktisk plats, inget mer än så. Vilket nu framöver mycket tydligt kommer att bli ett ställe vi är på för att det är praktiskt, på vardagarna.
Men det blir inte många lediga minuter där.. :-)
Och det är ju lite som förhållanden, om man går in i dem lite halvdant och tvekande, då blir det ofta inte så mycket mer.. Men när man väl bestämmer sig för att det är VI, då händer det grejer! :-)
Och det har det gjort nu kan man säga.
Det är som att vi sett huset för första gången, med helt nya ögon. Som vi har städat denna sommar och rensat!
Allt ifrån små skåp, till rum, till förråd och garage.

Vi har haft fantastiska veckor och vi kan inte gnälla på vädret som många gjort. Det verkar ha varit otroligt lokalt där mångas sommar regnat bort.
Vi har haft massa sol och jätteskönt.
Jag kan bara summera vår sommar som härlig på alla sätt. Varm, solig, äventyrlig med massa gemenskap och busigt. :-)
Igår tillbringade vi hela dagen i "civilisationen" och vi konstaterar ju att vi blir mer och mer allergiska mot stan!
Det är också löjligt hur snabbt det har gått sen vi bestämde oss för att inte bo kvar så länge till...
Att fastna i bilkö både på vägen in och vägen hem.
Att leta parkering och behöva ställa sig på ett jättetokigt ställe. Att hålla i barnen och säga "akta nu så du inte blir påbackad där det är så trångt"...
Usch!
Både maken och jag tittade på varandra och konstaterade att vi inte vill det här längre.
Så vår tidsplan om 10 år är det värsta scenariot.
Jag tror att vi flyttar ut tidigare än så. Och jag måste tänka så. :-) Det är det som håller ihop mig just nu.
Om 2-3 år, kan vi bo här under hela sommarlovet. Då är barnen så stora att dom klara sig själva även här.
Om ytterligare 5-6 år, klara dom sig även i skolveckorna...
Så jag tror att tidsspannet på heltid är om 7 år och att vi bor mer eller mindre halvtid om 5.

Nåja, igår var vi otroligt busiga, ja lite galna faktiskt.
Vi tittade på varandra och undrade "är vi inte lite väl galna nu"? Men va fasen, vi lever bara en gång och det gäller att njuta NU.
Det är en känsla jag har med mig oftare och oftare ju äldre jag blir, att "Sen" kanske inte blir.
Om man skjuter på allt till Sen, då kanske sen inte kommer?
Att hitta balansen att både drömma och planera för "sen" men även kunna njuta nu är jätteviktig för mig.
Men, det här kommer att bli otroligt roligt, åter runt. Och vem vet, det kanske blir en ny hobby för mig och maken, som vi tar vidare till lite andra nivåer när barnen inte längre är så små...
Det är lite väntetid dock.... *hehe*

Det var som sagt otroligt skönt att komma ut igen på eftermiddagen och bara sätta sig på trappan och njuta.
Vi har en liten ekorre som är fullkomligt orädd, som satt i ett träd och tjattrade.
Den hoppade inte iväg även när jag ställde mig under trädet och fotade. :-)
Så kul att se. Vi har nämligen en katt i området som är en fena på att jaga och äta upp ekorrar! :-(
Häromveckan åt han flera stycken, det var bara svansen kvar!
Och härom morgonen, när husse satte ner fötterna i golvet, trampade han på något mjukt och kletigt och upptäckte att hela rummet var fullt av fjädrar!
Där satt katten, skitnöjd och visade vad han jagat ifatt! Usch!

 Den här hoppas jag undviker kattens revir dock.

På kvällen gick vi ner till havet med ett par grannar och fiskade lite. Mest är det ju mysigt att sitta på bryggan och njuta av solnedgången.
Det är så vackert att man tappar andan lite.


Någon fisk fick ingen...tur att det inte var middag! :-)

 Sådana här kvällar tar jag med mig och lägger varmt om hjärtat för att plocka fram när det blir vinter.


Idag åkte maken iväg på lite uppdrag och vi stannade kvar.
Jag städade cykelförrådet och började sen titta lite på de lösa blommorna jag har. Många har nu vuxit klart och blommat ut.
Dags att göra lite sensommarsnyggt innan vi återgår till vardagen.
Minme och jag åkte till Granngården för att se om det dykt upp något att ersätta de utblommade med och det fanns det!
Kryssbollarna är fantastiskt fina! Helst skulle jag ju ha mängder tillsammans för effektens skull.

Tanken var att just den här uppdateringen skulle vara sista grejen jag gör i trädgården för nu. Sen bara binda upp och vattna när vi är här.
Men- sen kom jag att tänka på att jag kanske ska försöka hitta en till New Dawn ros att gräva ner.
Vi har ju bestämt att behålla den lilla söta björken som står mitt på tomten och jag har satt en klematis där som ska få klättra upp så långt den orkar.
Men, jag vill ha en ros där med...kanske två. Och hinner jag plantera dem denna sensommar, så hinner dom ju ta sig rätt bra till våren redan.
Om jag "råkar" springa på en så köper jag nog. :-) Annars blir det första uppdraget till våren.

Jag får se.
Nåja, nu ska vi suga ut det sista dagarna. Stora tjejen kommer ut, vi ska hjälpa en granne med en logistikgrej och hans ska i sin tur hjälpa oss med lite grejer.
I morgon ska jag städa trädgården, tvätta av alla spadar och trädgårdsgrejer och hänga dem på plats osv.
Torsdagen får bli städning inomhus och lite packning. Fredagen ska vi åka iväg och ha skoj med en hög grannar.
Och på lördag, måste vi åka tillbaks till radhuset.
Vare sig vi vill eller inte.

lördag 5 augusti 2017

Trädgårdsdrömmar.

Senaste dygnet har vi fått en hel del behövligt regn. Väldigt lägligt får man säga. :-)
Vi (nåja, byggarna) har gjutit grund och när man häller ut en massa betong är det bra om inte solen ligger på och torkar för fort. Det är tom rätt bra att det regnade just då. :-)

Och alla blommor behöver regn. Det är såå torrt, så torrt.
Men mina favvorosor, New Dawn och Waldemar, dom blommar så det står härliga till!
Den här tomten är lite lattjo, för det skiljer så otroligt i jordkvalitet på bara någon meter, så varje plantering är en test. Jag får ofta flytta växter, för att det inte funkar. Trots att dom står i exakt samma läge, men en halv meter ifrån varandra!
Just här, växer allt som galet. 3 meter bort, i exakt läge, är rosorna sååå taniga. Så där har jag nu lagt på mängder med jordförbättring.

 Jag satte en klematis mitt på tomten häromdagen, men stöd av ett träd. Där var det ren och fin sand!
5 meter därifrån, där vi grävt för att bygga ett litet gästhus, där är det ren och skär blålera, från 20 cm ner!
Skumt.
Men, det gör ju att det blir lite utmaning. :-)

Min aplklematis trivs också jättebra. I höst blir det stora nerklippet på vinst och förlust. Den växer så intrasslat nu att det blir lite svårt att hålla den på rätt ställe.

 Men det känns ändå som att allt är under kontroll nu.
Inget har torkat bort (dock frusit sönder i vintras) och det blommar rätt duktigt.

 Dock ska jag byta ut lite krukblommor nu till mer höstiga saker.

Igår, tog jag kameran och tassade runt lite i omgivningarna. Jag vill ju inte gärna tassa runt på andras tomter (tomterna här är gigantiska!) och allmänningarna vet man inte alltid var de börjar och slutar, men igår visade en av grannarna var jag kunde gå.
"Inte för att jag vet vad som finns att fota här..." tyckte han. :-) Det fanns massor!
Han har en sån vacker grind, som hänger lite på sniskan till hans bakgård.
Den är fantastiskt vacker.
Vi kommer att behöva ha en grindlösning till vår ena infart, som ligger tokigt till. Både för att förhindra små barn att springa ut på vägen, men även för insynens skull.

 När jag traskat en stund, kikade jag in på en tomt, där huset stått tomt ganska länge.
Vi har kikat på den tomten och funderat på att köpa den också....
Den är underbar!
Och där låg den där båten jag drömmer om!
Den där halvruttna, lite på sniskan. Den skulle jag vilja släpa över till vår tomt och lägga lite slarvigt slängd i ett hörn.
Sen fyller man den nertill med jord och planterar blommor i den! Och olika slingriga växter runt den.
Jag bara SKA ha en liten båt här....förr eller senare. :-)

 Jag tassade vidare och grannen hojtade "gå lite längre in, där står en bänk!"...VA?
Mitt i skogen, stod två oroligt vackra bänkar. Fantasin sätter sig i full fart ju! :-)
Vem brukar sitta här och mysa?
 Det hände ju lite grejer på tomten med.
Vi tog ner en stor gran, som var i vägen första veckan på semestern och sen blev stubben kvar.
Igår kom grannen med sin grävmaskin och grävde upp den.
Den ser ju inte så stor ut här...
 Men jäklar vilket rotverk!
Jag förstår att INGET växer under en gran! Och jag kan bara föreställa mig hur det ser ut under tallen som vi ska ta till våren.
Där växer heller ingenting! Jag har tom försökt med taklök och olika tjockbladade blommor. För full skugga, som tål torka osv osv.
Tallen dödar alles!
Men, nu vill även maken att det ska blomma där (det är ofta det som krävs för att det ska hända saker med träd... *SS*) så nu ska den väck.

Den här stubben, ska dock kapas av och vändas "rätt". Sen ska den skalas och gröpas ur och sen lackas för att kunna plantera blommor i.
Typ såhär!
Man kan göra massa fint!

Så, här slängs inga stubbar och stumpar! :-)

Och, som sagt, förr eller senare ska de ligga en liten eka på tomten med blommor i!
Jag är helt besatt i lite udda lösningar. Som hinkar, trasiga saker osv.
Det är så snyggt!
 Nu har jag påbörjat vinterprojektet också. :-)
Det kommer att bli en hög med olika mormorsrutor, men även stickade rutor som ska bli olika sorters sängöverkast och filtar.
Jag tycker att det är mysigt att ha.

Idag öser regnet ner igen och det behövs verkligen.
Dock, kommer mina nytvättade mattor att ha lite problem med att torka! ;-)

Men det är tur att det blir lite sämre väder och mer höstkänsla nu när vi snart behöver dra oss till radhuset igen.
Det gör det lättare.
Både igår och idag har Lilleman frågat "varför kan vi inte bo här?"
(Han vet att vi skulle kunna ha katt här lättare än i radhuset bland annat...)
Men, jag vet också att det skulle vara för trångt över vintern, även om det skulle ligga en skola i närheten, det funkar inte.
Och, jag vet ju också att när det är december, svinkallt och mörkt, då är det najs att både jag och barnen har gångväg till skola och jobb.
Jag vet ju det rent praktiskt och teoretiskt, men känslomässigt så tänker jag ju alltid "går det inte att lösa, ändå?"...

Nåja, vi får nöja oss med det som går just nu och vi kommer att var här mycket i höst, pga allt som pågår i alla hörn.
Höstlovet blir här ute. Maken har ju sparade dagar nu när han gjorde illa sig och jag ska försöka ta två dagar, så att vi kan ha en långhelg.
Och i stället för att vi tidigare planerat en helg här och tre i radhuset över vintern, blir det nu tvärsom.

Nu kikar solen fram igen och jag ska skynda mig ut! :-)