Sidor

onsdag 24 oktober 2012

När man får en fadd smak i munnen...

Hoh, jag måste vila lite ifrån korrekturläsning...så, då bloggar jag väl lite då! ;-)

Idag är det ruggigt, trots att det inte är speciellt kallt. Men det blåser kallt och ja..det är en raggsocka, kofta och stor kopp the dag!

Minime fick gå till dagis idag. Alla har sovit gott i natt även om man är trött ändå!
Det måste bero på att det är så mörkt. Det känns som att man går upp mitt i natten!
Tur att det är dags att flytta tillbaks klockan på söndag.
Det brukar märkas.
Vintertiden är mer "rätt". Jag fattar inte varför man envisas med att flytta den fram och åter.
Låt bli!
Förhoppningsvis så gör det att man är lite piggare på morngarna. (Även om jag tvivlar! ;-))

Nå, Minime var pigg och glad och vi gled in på dagis utan nåt större krig.
Sådan morgnar är fina morgnar! :-)
Sen åkte jag hem och möttes av lilleman, som undrade var jag tagit vägen.
Att pappa var hemma hjälpte tydligen inte.
Man ska vara en vaken förälder för att räknas! ;)

Han var feberfri idag men klagade ändå över sitt onda öra. Och man borde ju lära sig att inte fråga!
Säger dom inget, så ska man inte uppmärksamma barn på nåt!
För svaren blir ju lite "godag yxskaft"
-Har du ont i örat?
-Ja
- Hur ont?
- Tja, som förra gången.
- Jätte ont?
- Näe...lite..
- ?? Jaha? Mer än igår?
- Näe...eller kanske.. Jo..
- *Suck*.. Men på en skala då? Om förra gången var 10, vad är de nudå?
- 2.....eller kanske 6?
Dah!
Jag tog det säkra för det osäkra och tog en sväng till lättakuten för att titta i örat. Även om det gick mot mina principer! ;-)
Mest för att idag passar bättre än i morgon! ;-)
Det är onsdag, det brukar inte vara någon större belastning då. Minime på dagis....tja.
Och det var verkligen bara vi där.
Det tog längre tid att gå från parkeringshuset till mottagningen och sen tillbaks, än det tog hos doktorn! :-)
Och, ungen är lite förkyld, men inga röda öron.
Tack!
Det blir skola i morgon.
(Nu hade han inte fått någon behandling, även om han haft nåt på gång i örat, men jag hade inte skickat honom till skolan i morgon då..)
Nu sitter han och spelar tv spel. Igen. Men, jag tänker inte ha dåligt samvete för det. Han var sur hela dagen igår, när han inte fick!
(Jag tyckte att hjärnan skulle vila! det är ansträngande för ögon och "tankeverksamheten" att spela tv spel. Även om det är Legogubbar som hoppar upp och ner! :-))

Och nu sitter jag och korrekturläser jobb. Det går sisådär.
Bläh.
Det är så svårt ibland att få ner tanken på papper och på så få ord som möjligt.
Ingen orkar läsa flera papper.
Man måste få rätt info direkt och känna att det är intressant.
Det går! Men jag får klippa och klistra en del! ;-)

Sen gäller det att få det jag tycker är kul och intressant, men andra ofta tycker är aptråkigt att låta kul! :-)

En helt annan fundering:
Igår gick ju sista programmet av Svenska Hollywoodfruar. Eller, inte vet jag, det kommer kanske ännu en säsong?
I alla fall...
Jag gillar det programmet. Det är ändå lite kul att se hur dom lever. (Sen går ju "real housewives" från olika delar av USA och DET är komik på hög nivå! Det finns inte så mycket verklighetsförankring där inte....)
Och Gunilla har ju varit lite..hm..ska vi säga märklig?
Det blir lätt kaos runt henne och hon är hyfsat labil. Sen har man ju valt att vinkla henne så också. Som en satkärring.
En jobbig människa helt enkelt.
MEN, igår gick det helt över styr, tycker jag.
För det blev mobbning på hög nivå, av vuxna människor.
Det tycker inte jag är ok!
Att En person är elak och alla andra som sitter bredvid håller med, flinar och är liksom lite "mer".
Det ÄR mobbning, hur jobbig den utsatta människan än är.

För även om hon är jobbig, så är hon det direkt, till den människa hon då råkar skälla på. Inte bakom ryggen.
Hon är sån och alla vet det.
Det är inte falskt någonstans alls. (Sen kan man ju tycka att männsikan inte är helt hundra..)
Men de andra "fruarna" som faktiskt pratat om henne, bakom ryggen.
Skrivit en låt om henne! (för att sen skylla på att det är med glimten i ögat och inte bara om henne, det är ju BS!)
Det blev en fadd smak i munnen efter programmet och en jätte tråkig avslutning!
Man kan hoppas att Margareta inte blivit uppmuntrad av TV3 att göra låten och spela upp den där och då.
Det är illa.
Hon kunde ha spelat upp den, men struntat i att berätta att den handlade om Gunilla.
Man behöver inte spä på ett beteende som inte är ok. Då är man ju ner på samma nivå själv!
Visst dom gillade henne inte, men då kunde dom bara ha gjort fotograferingen utan rabalder.
Man kunde ha undvikit att göra det hela värre.
Så tycker jag!
Men så är jag allergisk mot mobbning.
När en grupp står och himlar med ögonen åt någon annan, eller tystnar när en person kommer in i rummet.(oftast tjejer)
Det man tycker och säger, ska man våga säga direkt till den personen man pratar om, annars kan man låta bli.
Och helst, säga det man tycker att man bör säga, direkt till personen!
Jag är inte perfekt jag heller, men jag försöker verkligen tänka på det. "Skulle jag säga såhär om människan satt här?"
Och jag brukar uppmärksamma folk på det. "Varför säger du det här till mig och inte direkt till personen?"
Man tror ju ofta att mobbning hör till barn och skola, men det finns mobbningen på arbetsplatser också. Bland vuxna!
Och det kräver civilkurage att våga och orka stå emot det.
Inte falla in i det och tänka på att även om man inte är aktiv, utan står bredvid och tittar på, så är man delaktig, så länge man inte säger ifrån.
Man kan uppmärksammar någon högre upp i ledningen om man själv inte vågar ingripa.
Att mobba är fegt och att titta på utan att ingripa är lika illa det!

Och man måste börja med sig själv!

2 kommentarer:

  1. Tell me all about it! I tre års tid blev jag mobbad av min chef. Dom andra kärringarna bara tittade på, livrädda för mobbaren. När hon inte var där glappade dom i kapp om hur hemsk hon var och när hon kom in genom dörren stod dom som hennes små tennsoldater.
    Hur det slutade? Jag sa upp mig, fick inget nytt jobb. Däremot fick jag en psykisk kris och efter den fibromyalgi.
    Jag är alltid väldigt rak med vad jag tycker och tissel tassel gillar jag inte. Därför klarar jag t ex inte av att titta på Solsidan. Jag tyckte det var för mycket mobbning i den.
    Men mitt raka sätt uppfattas för det mesta av svenskar som burdust. Det ska krusas och gås som katten runt het gröt och hållas på i evigheter innan man kommer to the bottom line.
    Men nu är jag så gammal att jag ids int bry mig! Pang på bara! Men jag är snäll.

    SvaraRadera
  2. Tragiskt! Och man blir både förbannad och ledsen.
    För ofta räcker det med att "någon" säger ifrån. Och man kan undra vad hennes chef var för chef?
    För sånt beteende märks!
    Det är mycket därför jag brinner för systematiskt arbetsmiljöarbete och kvalitetsarbete.
    För brister syns direkt. (tex kommunikationsbrist och otydligt ansvarsfördelning.)
    Och man måste ta i problemet.
    Fegt är det att låta bli.
    Och det farligaste som finns är fega och rädda människor!

    Och ja, jag känner igen det där. Vi finlandsfödda är ofta lite för raka och direkta för att det ska vara bekvämt, alltid! ;-)

    SvaraRadera