Nu tar vi helg!

Nu är väl våren ändå här? 
Det har varit rätt varmt i veckan och även om det blåser, så blåser det inte iskallt längre. 

Jag får verkligen sitta på händerna för att inte plantera ut en och annan blomma! Tänk att det är så svårt varje år att vänta in maj! :-)
Drömmen är ju inglasad uteplats vid köket, där tomaterna skulle växa sig höga och tjocka redan i april!

Nåja, sommar blir det förr eller senare och mysigt är det när solen skiner in genom smutsiga fönster! :-)

Det går bättre och bättre på jobbet och nu börjar jag på något sätt landa och veta vad jag ska pyssla med och kunna planera mina egna dagar. 
Tidigare har jag haft möte med chefen, fått uppgifter som jag sen jobbat med. Nu gör jag uppgifter och går sen till honom och ser om det blivit något fel. 
Det är liksom omvänt och det gör ju allt mycket roligare. 

I veckan har det också uppstått problem som jag kunnat lösa! Det gör det ju också roligare. 

Och - för varje avvikelse och problem som uppstår så lär jag mig saker. Vad jag behöver ha koll på och hur jag löser det om saker inte fungerar. 
I torsdags hade vi en härdsmälta som blev lite akut. Saker som skulle funka för en kollega gjord inte det och han är för ny för att ens veta exakt hur det ska fungera. 
Chefen konstaterad att något nog var tokigt och bad mig lösa det. Så jag ringde ett samtal. Det fina nu är att jag kan säga "jag är ny, har aldrig gjort det här, vad har jag gjort fel?"
Sen visade det sig att kunden hade bockat i för få rutor hos sig! :-) Vi sitter ju i Stockholm och kunden har verksamhet på flera ställen i landet och hade inte bockat i att vi hade tillgång till två platser till. 
Så plötsligt funkade det!
Sen hade vi inte fått länkar för digitala möten och där visade det sig att kunden behövde gå in och godkänna dem innan vi såg dem. 
Så, vips, från fullt kaos, så funkade allt när jag gick hem på torsdag kväll. Så skönt!

Och nu vet jag exakt vad jag måste ha koll på när vi har uppstart för just dessa projekt. Så problemet gjorde att jag nu kan mycket mer! :-) 

Och då kan jag göra en rutin som jag följer efter varje uppstartsmöte vi har. Innan visste jag inte exakt hur det skulle funka. 
Nu börjar jag också lära mig vilka konsulter som snurrar sina projekt helt själva och säger till om dom behöver hjälp och vilka som inte klarar sig och jag måste ha koll på. 
Det är liksom lite nytt att jag ska ha koll på kollegor på det sättet, kika in hos dem och fråga "har du skickat X till kund? Har du förberett allt? Varför ligger dokumenten inte i rätt mapp?" 

Sen är det också nytt att jag är fullt ansvarig över budget och projektplaneringen, så jag lägger upp projektet och låser faserna. Sen får dom snällt komma och be mig öppna dem och då gör jag det om jag tycker att dom ska jobba med just den fasen. 
Lägger dom för mycket tid på en fas - då flyttar jag timmarna eller nekar dem. 

Som sagt, när jag kan allt och det rullar, då blir det jättekul! 
Chefen och jag har också planer på utveckling längre fram när vi har blivit riktigt duktiga på det här affärsområdet som är rätt nytt. 
Det har byggts upp under drygt ett år och nu skalar vi upp. Och nu när många branscher och företag är i kris, då är det ju så jäkla coolt att vi sitter och lägger ett långsiktigt pussel och funderar på om vi måste anställa en eller två personer till! 

Jag har jobbat i 9 veckor är inte längre nyast på stället! :-) En kom för ett par veckor sedan och hen ny kollega kommer i maj!

Nåja, i fredags var jag iväg på ett roligt event!
Ett event som jag varit ansvarig för i 10 år! Nu fick jag delta som gäst. :-) Så mysigt!

Det var lite pirrigt innan, för jag visste inte hur jag skulle reagera! Skulle jag sakna det? Skulle jag sakna mina kollegor?
Skulle jag känna "oj vad jag hade velat vara kvar i det här sammanhanget"... men så blev det inte. 

Det var jättekul att träffa nästan alla f.d.. kollegor och prata lite med dem. Vi hann inte jättemycket, för dom for ju runt och råddade! 
Men jag hann prata med alla andra som var där, sånt brukar jag sällan hinna med!
Jag träffade också min efterträdare som jobbat precis en vecka! 
Stackarn! :-) 
Men hon tackade för de rutiner jag skrivit och lämnat efter mig, så hon bara kunde läsa och sen komma igång. 

Det var så trevligt att jag kunde prata med mina bordsgrannar och behövde inte ha koll på ljud, blommor och ordningen på prisutdelningen. :-)

Det gjorde en kollega som satt precis bredvid scenen och hela tiden var på språng. 

Jag vet ju vad man irriterar sig på när det inte funkar, så jag förstod ju varför hon sprang lite hit och dit. :-)
Men det var en jättefin morgon! 
Christina Stielli föreläste och hon var jättebra! Mycket tänkvärt och roligt! :-)

Det är väldigt relevant det hon föreläser om - det egna ansvaret. 
Jag brukar ju irritera mig på att det helat tiden finns ett problem som ska lösas, endera på jobbet eller privat. Det blir fan aldrig lugnt. 
Och precis det pratade hon om! :-) Det rullar in nytt skit hela tiden och då måste man bestämma sig för hur man tar emot det. 

Hur man bestämmer om man kan lösa problemet eller inte. Kan man det - gör det! Kan man inte, då har man inte ett problem. 
Då behöver man förhålla sig till det problemet man tycker att man har och acceptera att det är som det är. 
Man behöver inte ens gilla läget, för det kanske man inte gör, men accepterar att det är som det är. 
Och inte älta. Släpp det som varit, för det har varit. 

Man kan ju lära sig av det som varit, förstås, men släpp det. Älta det inte. Gå vidare. 

Så sant! 

Nu har ju hundarna fått vara med på kontoret och det har funkat fint. 
Det är skönt, för nästa vecka har vi en dag som kör ihop sig helt, Alla är borta hela dagen och ingen kan åka hem på lunchen. 
Och då är det skönt att jag kan ta dem med mig. Dom får börja med att följa med till bilverkstaden och lämna in en bil på service och sen hänga med till kontoret. 
Som tur är är det gångavstånd mellan dem. :-) 

Men nu är det helg och jag ska som så ofta städa både ute och inne! 
Bilarna är smutsiga både ute och inne och det ska fixas. Och nästa helg ska vi ha kalas med huset fullt av gäster, så huset ska saneras.:-)

Kontorspremiär.

Så har påskhelgen kommit och gått. 

Mycket mat och mycket umgänge med familjen. Mysigt! 

Det är inte lika mycket "måsten" runt dessa storhelger som med Julen, så jag gillar dem mer. Nu bara träffas man och käkar.
De små barnen fick varsitt ägg, men det var Minime som hade fixat dem, så det var ju lätt för mig! :-D

Även hon fick ett ägg.
För ett tag sen var hon iväg och köpte byxor som var väldigt nödvändigt och hade då även sett en kofta som hon tyckte var jättefin, men lite för dyr. 

Jag la det på minnet och smet in i butiken dagen innan påsk och köpte den. Jag råkade tom ha 25% av just den dagen. :-)

Hon blev överlycklig och har haft den nästan varje dag sen dess. Jag blir ju lika glad som hon när jag väl träffar rätt med kläder! ;-)

Jag har också unnat mig en ny klänning. Som "tröst" för att hjärnan får jobba för högtryck nu! :-)

Det är sällan jag köper något märke eller så, men när Johanna Toftby lanserade en ny kollektion fastande jag verkligen för den här. 
Den var så jag!

Blommig och med härliga volanger och rymd. 

Den blir perfekt till sommaren! 

Det kändes som att våren var på väg där ett par påskdagar. Solsken och varmt! Ljuvligt!

Men så i måndags.. då blev det värsta snöovädret! Det vräkte ner! 
Den enda som blev glad över det var Bella! 

Sen har det snöat lite varje dag hela veckan. Man blir ju så trött på det! Jag vill ha vår nu! Även om den aldrig har kommit i april någonsin tidigare! :-)
Jag får sitta på händerna så att jag inte planterar frön för tidigt!

Den här veckan påbörjade projektet "ha med hundar till kontoret". Jag har valt att ta med dem en och en, för att ge dem en chans att vänja sig vid ny miljö, dofter och människor. 
Bella har ju varit med en gång tidigare, då hade jag med henne en fredag halva dagen och det gick ju bra. 
Då låg hon och spejade hela tiden och kunde inte slappna av riktigt. 

Nu fick hon följa med på torsdagen och jag märkte att hon kände igen sig. Åka hiss är inte kul, men om jag lyfter henne så funkar det. 
Hon kände igen sig på kontoret och taggade ner rätt fort. Hon låg till och med och sov rätt djupt efter bara en stund. 

Men, sen kom S som jag delar rum med och hade med sig sin hund. Då satte sig Bella upp och skällde lite när hon såg henne. 
S och jag funderade en stund och sen sa vi "ok, vi rycker plåstret på en gång" och så gick vi till ett konferensrum, stängde dörren och släppte loss dem. :-)

Dom är lika stora och hennes hund är jättesnäll. Bella är ju mest rädd men har ju aldrig morrat eller bitit åt någon hund. 
Hon skäller och låter, men hon är rädd. 
Nu jagades hon runt en stund och sen nosade dom på varandra. Sen när vi gick till vårt rum och satte dom bakom varsitt galler, då la dom sig ner och sov båda! 

Det gick jättebra!

Jag var tom iväg på lunch och hon låg tyst i rummet, jag gick på möte och hon låg kvar. Helt galet!

Två vändor var jag ut med henen och hon både kissade och bajsade.
Är hon riktigt stressad så tar hon inte godis och hon gör inte ifrån sig. 

En stor sten föll från mitt bröst, för helt säker var jag inte på att det skulle gå ens i närheten så här bra. 
Men jag har ju märkt är vi varit på olika kurser att hon funkar bra när man är inne och hon fått vänja sig lite. 
Hade vi inte bott där det finns så mycket rådjur, då hade hon nästan aldrig dragit upp i varv. 
Dock sov hon bort hela fredagen, för hon var så trött! :-)

På fredagen tog jag med Heidi. 
Just fredagar är lugna, inte alla är inne och S som har hund jobbar hemma. Så hon fick börja en lugn dag. 
Hon är inte alls lika rädd, så hon travade ju iväg in och sprang runt utan problem. 

Det roligaste var att de två "gubbar" som jobbar på kontoret och är störst, dom blev helt sålda på henne! :-)

Så är det nästan jämt! :-)

Stora, långa killar, som man skulle kunna tro går igång på schäfrar tycker alltid att Heidi är så söt! 

Hon skötte sig också jättebra! Hon gick omkring lite, men kunde också tagga ner och sova lite. Ibland satt hon i mitt knä och så ville hon gärna hälsa på alla som tittade in i rummet. (Det gör inte Bella) 

Hon pep lite när jag gick och åt lunch, så hon fick följa med och låg på golvet bredvid mig. (Och tiggde lite av en kollega! :-D )

Min chef hade sin hund med sig också, men han sitter i eget rum på andra sidan korridoren, så hon såg honom inte, men hon kände nog doften av honom, så hon "buffade" lite. 

När vi sen skulle gå hem, lyckades hon smita mellan gallret och sprang ut ur rummet och då såg hon honom!

Då började hon skälla och sprang mot rummet, men jag hann få tag på selen och fiskade upp henne. 

Sen lugnade hon ner sig. 

Så det gick också bra. Hon pallade ju att vara med hela dagen!
Nu måste jag hitta en dag där hon kan vara med och träffa rumskompisen också, så att vi får dra av det plåstret. 
Någon fredag framöver ska dom få följa med båda och så övar vi lite i taget. 
När Minime går på sommarlov ska jag ha med dem varannan dag och träna på hela upplägget. 
Hade jag inte delat rum med ännu en person, som sitter i telefonen i stort sett hela dagarna, hade det inte varit någon problem alls.
Då hade vi kunnat stänga dörren om alla tre hundarna och så hade ingen störts. :-)

Men det ger sig nog. 

Det är skönt att ha gjort första testdagarna. 

Tanken är att dom ska vara med mer till hösten när Minime får längre dagar och Lilleman är ute på praktik flera dagar i veckan. 
 

Dom blir ju äldre och lugnare dom också. 

Jag går en kurs med Bella nu där jag får lära mig fler roliga trix och knep som gör att dom behöver använda huvudet mer än vanligt. 
Det är kul! 

Nu ska vi bara få de där +15 grader som det pratats om!

Vårdagjämning!

Så skönt det är att vi nu är vid vårdagjämningen! Det märks på morgonen att det är så mycket ljusare redan vid 07 rycket och det är ljust när man åker hem.
Så skönt!

(Sen kunde man hoppa över att sno den där förbaskade timmen som snart försvinner, men det är ju som det är...) 

I förra veckan kändes det verkligen som vår när det var plus åtta grader och småregnade. Ljuvligt!
Men - sen kom ju både snö och iskall vind under helgen och veckan som gått har varit lite vintrig på morgonen och varmt mitt på dagen. Precis som det brukar vara i mars. 
Man bara förtränger det - varje år! 

Nu har jag också gått igenom första "stålbadet" på jobbet. Chefen, som jag jobbar tätt med har varit på semester hela veckan och jag har ändå haft att göra. 
En av dagarna var även min kollega semester, så jag hade hennes telefon och tog hennes kundsamtal. 

Som tur var så var det ganska lugnt. Jag kunde besvara en del samtal, ett par mail och några case fick jag helt enkelt pausa tills hon var tillbaka.

Kändes skönt att ändå ha så bra koll nu att det gick utan större stress och panik. 
Sen jobbar vi med så mycket olika saker, så mycket måste man ändå rådfråga de som jobbat länge och de som har specialkompetens. 
Jag måste påminna mig om att jag inte jobbat så länge, jag längtar verkligen tills jag varit en stund och är självgående. 
Det har nog varit största puckeln med att byta jobb, men jag känner att det släpper mer och mer nu. 

På gamla jobbet var jag gammal i gamet och det kändes verkligen att jag jobbat länge och visste massor. 
Det är som när man går ifrån ett hyfsat långt förhållande och träffar någon ny, det är jobbigt att inte ha någon historia alls utan behöva upptäcka allt och skapa historia. 
Men - varje vecka som går, innebär ju mer kunskap och mer självgående! 

Förra helgen skulle vi ha haft alla barn här på middag och firat min födelsedag, men maken lyckades släpa hem magsjuka när han var iväg på konferens så vi fick ställa in med ganska kort varsel. 
Han kan ju inte hjälpa att han blev sjuk, men jag blev jättebesviken! Inte för att jag inte firades, utan för att jag inte träffat barnbarnen på så jättelänge!
Det känns som att minstingen hinner ta studenten innan det blir av nu.. ;-)
I den åldern händer det ju så sjukt mycket på bara ett par veckor! Han är ju inte liten längre utan har tagit sina första steg, sitter i kundvagnen och äter banan för egen maskin!
Jösses, nyss var han ju bebis! 
Men det var ju bara att bita ihop - det är snart påskhelg och då ses vi hela högen i lite olika konstellationer. 
Sen ramlar ju våren på med flera födelsedagar och helger och då ses vi oftare igen. Allt umgänge är lättare på sommaren när man kan hitta på saker och ta det mer lätt. 
Hoppa i ett par skor och dra liksom.

Ja har njutit av skogsturer med hundarna. Det har blåst iskallt, men solen skiner och i skogen är det ofta lä och helt ljuvligt.
Snön och isen är borta, det är grönt och doftar underbart. 
Att se hundarna springa runt där och njuta laddar mina batterier på ett sätt som inte går att förklara. 
Ju äldre jag blir, ju mer kräver jag tid i skogen. 

Utsikten går inte av för hackor! :-)

På ett ställe där vi ofta brukar gå ner, för att det är för brant att gå uppåt har man nu byggt en trappa! 

Jättefin och jättelång!

Så nu går vi uppför den och kommer direkt till den ljuvliga utsikten och kan sen gå vidare in i skogen. 

I lördags var vi flera som gick upp efter varandra. :-)

Och det mysiga är att alla har sådan respekt för varandra och väntar, ger avstånd och det hela är lugnt och säkert. 

Ibland väljer jag att gå med en hund i taget, det är skönt att göra det ibland och kunna fokusera på en hund. Träna lite olika saker och ge dem tid. 
Jag märker att dom uppskattar det, på samma sätt som dom älskar att jaga varandra genom snåren och leka. 

Förra helgen fick Heidi springa lös hela vägen promenaden från trappan hemma och ner till badet där det är en jättestor gräsmatta som hon fick springa på. 

Planen var att träna inkallning, men det behövdes inte, för hon höll sig runt mig hela tiden. Hon drar inte på vilt, så jag behöver bara ha koll på andra hundar och bilar. 

Bella går inte att ha lös nu, hon spårar vilt och drar innan man hinner blinka, så hon får inte ens springa på lina nu. Kanske om jag har bara henne, så att jag hela tiden kan justera att hon inte får gå längre än jag hinner trampa på linan. 
Det är lite synd för hon älskar att "valla" oss, men säkerheten går före. Både för henne och alla nyfödda djurungar. 

Nu ska jag gå en kortare kurs med Bella tre lördagar och träna på allt från balans till spår, vilket ska bli jättekul!
Mest går jag för att socialisera dem lite mer. Nu när jag gått ett antal kurser med dem båda så är jag mer säker på att vara med, för varje gång finns det hundar som flippar och är mer skälliga och reaktiva än mina! :-) 

Det är ju ofta därför man går kurs för att fila på lite av varje. 

Det går lite långsamt att introducera hundarna på jobbet, då någon måste vara hemma med den andra för att det ska funka.
Sen kan jag inte ha dagar när jag springer på möten titt som tätt och ska lämna dem i rummet. Det går sådana dagar då de andra jobba hemma eller är lediga, så att jag kan stänga dörren, men det är lite pussel. 

Och vi får se hur det blir framöver, företaget växer och det har anställts fler efter mig, så jag hörde att chefen kliade sig i huvudet lite över hur vi ska sitta och vem som ska sitta var framöver. 

Jag misstänker att den stora inskolningen blir i sommar när folk har semester i omgångar, så kan jag låna ett rum som står tomt. 
Det ordnar sig hur som. Det funkar fint att åka hem på lunchen och gå ut med dem också.

Nåja, nu är det snart dags för påsk vilket är helt otroligt! Dagar och veckor går så fort, så vips är det semester! :-)

Minime och jag har varit iväg och fixat lite inför påsken, de tre små måste ju få påskägg :-)
Och jag kunde inte låta bli att köpa lite pynt, det är alltid så kul att duka med pynt, även om jag inte går bananas på just påskpynt i övrigt. 

Någon liten hare funkar ju alltid! :-) 

Inskolning av vovsar

 Nu är vi äntligen inne i mars!

Vintern har känts för jäkla lång, på ett konstigt sätt. Det har ju varit en fin vinter, med snö och kyla vilket borde gjort det lättare.

När det bara är grått och blött kan ju en vinter kännas som flera. :-) Men på något sätt har den här vintern varit lång. 
Vi har varit ovanligt mycket sjuka den här hösten och vintern.
Lilleman som under första året i gymnasiet inte hade en enda sjukdag, har haft rätt mycket kort frånvaro nu. 
Jag som sällan är sjuk har haft flera ordentliga förkylningar och bältros.
Minime som har ett uselt immunförsvar och dessutom är känslig både för gluten och laktos, plus att hon lätt känner av blodsocker och har lite lågt blodtryck, hon är ju lite halvrutten jämt. :-) 

Så nu längtar jag efter vår och lite värme. Och sol! 
Det är härligt nu för det är så mycket ljusare på morgnarna. En av morgnarna när jag klev ut var jag nästan säker på att jag försovit mig en timme! :-)

Och det är ljust på kvällen när man åker hem, det är ju helt ljuvligt. Det är inte långt bort innan man kan gå även kvällspromenaden utan reflexer! 

Jag var ut och krattade bort lite ledsna löv i helgen, även om det är tidigt. Men det ser för jäkligt ut längs vår tomt på gatan, så där krattade jag bort och städa upp. 
Det blev rätt många säckar löv som ska forslas bor men skönt att det är lite snyggare runt huset nu. Det känns ändå som att trädgårdsperioden börjat nu. Lite kratta, lite städa och lite klippa. 
Härligt! 

Nu har jag landat lite på nya jobbet också och känner att jag kliver ur den bubblan lite.
Jag är fyra veckor in och äntligen känner det som att det släpper. Jag har koll på grejer, har fått ansvar över lite olika uppgifter nu och kan ta över mer och mer och jobba självständigt. 

Jag har både skickat flera offerter och fått in jobben och innan jag gick i fredags fick vi in ett riktigt roligt jobb, som jag får ta över i sin helhet då chefen är på semester nästa vecka. 
Så nu är jag över de första pucklarna och börjar känna att jag hänger med i alla svängar. 
Det är ju alltid jobbigt när man går från en situation där man vet "allt", är den som kollegorna frågar om olika saker, har full koll och kunde lägga upp jobbet som passar mig bäst, till att inte veta något alls, inte kunna något och inte veta vart jag hittar infon. 
Det är frustrerade! :-) 

Sen går det ju i perioder, vissa dagar har jag känt att det här kan jag ju, till att nästa dag känna att jag inte fattar något alls. :-) 
Men, man måste vara lite snäll mot sig - det måste få ta lite tid och sakta men säkert så ordnar det ju upp sig. 
Kommande vecka blir lite spännande dock. Chefen är på semester, men det funkar nog bra, jag vet vad jag ska pyssla med och har stöd i andra. Men sen på fredagen då ska även min kollega vara ledig så jag ska stötta upp där. 
Men, jag tänker att det är att hålla näsan ovanför vattenytan och inte ställa till det allt för mycket, så får hon reda i det när hon är tillbaka.
Jag ska vicka henne både i april och maj sen och då kommer det att gå ännu bättre.  

Men, dessa första veckor har varit så pass "tunga" så jag har inte orkat med nästan något annat än jobb, gå ut med hundarna, fixa lite hemma och sova! :-)
Det är ju så i början, mycket information att ta in och sortera. Men nu börjar jag kunna tänka även på annat!

Så jag har bjudit in till födelsedagsmiddag! Jag har inte träffat barnen på snart en månad vilket är rekord, men jag har inte orkat. Men nu så. :-) 

Jag har också börjat läsa igen. Det är så skönt att läsa något annat på kvällarna och tömma huvudet på kundärenden! ;-)

Mina tomater tittar också upp nu!
Så dom kommer att vara stora nog att plantera ut i krukor när det blir varm i maj/ juni. 

Tanken är att dom ska vara rejält stora när jag sätter ut dem. 

Nu kär dom ganska många och täta, men jag kommer att sortera bort vartefter så att det som känns starkast får nya krukor. 

Det ska bli så mysigt att ha egna tomatplantor bara att plocka ifrån. 

I fredags fick Bella följa med till kontoret för första gången! 
Jag hade satt upp galler runt min arbetsplats och har med deras bäddar. Hon var lite nervig först, för hon har ju aldrig åkt hiss tidigare, men det gick bra. 
Sen nosade hon runt i rummet, nosade i kollegans hunds bädd och gick runt lite. 

Chockerande nog så hälsade hon både på min kollega och ett par andra som tittade in, skällde inget och uppförde sig rätt bra. 

Jag fick henne att lägga sig ner och faktiskt ta det lugnt ett par timmar, men hon vågade inte sova, men det var inte så konstigt. 

Hon vill ju ha koll! :-) 

Men hon kändes inte speciellt stressad, vilket var glädjande. 
Jag åkte hem med henne lagom till lunch vilket var en bra första start. Nästa fredag kan jag inte ha med någon hund, då jag ska rodda med så många grejer och inte kan ha koll på en hund också. 
Men sen är tanken att jag ska ha med en hund varje fredag tills det känns som att dom fattar och sen ta med båda på fredagarna och sen öka på. 
Anledningen till att det är just fredagar är att maken då jobbar hemma, oftast och jag kan ta med en i taget. 
Min kollega som har sin hund med jobbar ofta hemma just på fredagarna, så det är också lämpligt. 

Men, till slut ska dom ju kunna vara där båda, samtidigt som hennes hund och dom andra kontorshundarna. 

Så det blir nog bra. :-)

Vårlängtan.

Tänk att februari alltid är så här seg! 
Tiden går fort, för mina dagar är verkligen lite hysteriska just nu, men ändå känns det som att vi fastnat i is och kyla.

Men - det är februari, helt normalt att det är minusgrader, plusgrader, regnar, snöar och fryser igen. 
Less hinner man ju alltid bli innan mars - april kommer med lite sol och värme. :-)

Nu har dock den mesta snön försvunnit och även den riktigt jobbiga isen, så nu kan man gå i skogen igen. 
Så mysigt! Snart kan man ta med sig matsäck och vara ute länge!

Jag satte tomatfrön för ett par veckor sedan och nu tittar dom upp! Nu måste dom få lite nya krukor så att dom får plats att vifta på rötterna. 

Tanken är att dom ska ha vuxit på sig rejält innan det blir varm och sen stå på friland. 
Att kunna plocka sig en tomat när man sitter ute är ju härligt. 

Nu har jag jobbat nästan prick två veckor på nya jobbet! 

När jag gick hem i fredags kändes det som att huvudet var dubbelt så stort! :-D 

Det är mycket information som ska in och processas. Vissa grejer måste jag göra igen och igen för att det ska sätta sig. Spelar ingen roll att jag skriver rutiner och minnesanteckningar, sen blir det blankt i skallen titt som tätt ändå! :-)

Men, det har ändå gått fortare än jag trott att fatta vad hela företaget gör och hur allt och alla funkar. 

Människorna är så härliga och snälla rakt igenom. 
Vi tre "damer" som delar rum har rätt skoj. 

Många har små barn, några har vuxna barn, med barnbarn och många har hundar. Det är nog bara jag som även har tonåringar. 

Jargonen är skön och det gnabbas och kivas en del. En av konsulterna är ganska högljudd och burdus, men man känner att han är oerhört snäll, så allt han säger tar man på det sättet. 
Men - han försökte få mig generad redan dag 1 och det gick sådär. :-) Jag är inte lättstött och jag har skinn på näsan, så nu driver han ju hejdlöst när han vet att jag inte tar åt mig. :-)

Det är så mysigt, för vi får frukost varje dag. Kylen är proppfull!
Så många kommer in en stund innan man drar igång jobbet och äter frulle. Guld! Då slipper man lägga tid på det hemma. 
Jag äter ofta frukost under tiden datorn startar upp och jag kikar på hur dagen ser ut. 

Just nu gör jag inte så mycket själv - men jag hänger med chefen och en kollega. Sen får jag lite uppgifter med jämna mellanrum som jag fixar utan hjälp. 

Dom blir fler och fler. :-) 

I torsdags kände jag att nu har massor med polletter ramlat ner! Grejer som vi gick igenom första dagarna som var helt obegripliga, fattade jag då. 
Men, på fredag morgon gick vi igenom ytterligare en grej och då var det ju bara blankt igen! :-)

Chefen sa "det här kommer att vara smärtsamt, men till slut kommer du att greja det!" 
Han är så snäll! :-)

Och - nu greppar jag det. Så jag kommer att kunna göra det själv och sen får han kontrollera efteråt. 

Häromdagen la jag upp ett projekt och tyckte att det gick jättebra. Jag mailade en av gruppcheferna att han skulle kika på det och fick tillbaks. "bra! Men - du glömde 1, 2, 3 och 4! :-D

Fan, bara att börja om.. 

Men det fina är att det alltid går att justera och vi har flera kontroll steg, där vi kvalitetskontrollerar varandra. Många skulle nog tycka att det är jobbigt, men jag tycker att det är skönt att det är en flerstegsraket. 

Det är uppenbart att alla som jobbar med admin är tok noggranna och lämnar inget åt slumpen. 

Jag kommer att jobba mycket med budgetkontroll och räkna timmar hit och dit och det är galet mycket olika nummer att hålla i huvudet 

Men när jag väl kan det blir det jättekul!

Jag har också hunnit träffa fler kunder och det är kul! 

Det fina är att när jag väl kan det jag ska, då kommer jag att kunna lägga upp dagarna som jag bäst känner att det funkar, eller rättare sagt veckorna vilket är skönt. 

Sen ska jag backa upp min kollega så mycket det bara går, men där är det redan så att hon ringer kunden och noterar allt. När offerten är godkänd så tar jag över, lägger upp kunden och gör i ordning projektet till konsulten så att han sen bara kan köra. 

Sen tar hon nästa kund. Så redan efter två veckor har hon och jag hittat en bra process vilket kommer att avlasta henne. 

Nu frågar alla när hundarna ska få följa med! :-) 
Men det får dröja lite, men det är så skönt för alla som nu har med sig sina, är noga med att dom stannar på rummet. Ingen hälsar på dem och ingen er dem uppmärksamhet och hundarna hälsar inte på varandra eller andra.
Så det är jättelungt.
Det gör att jag tror att det kommer att gå bra med mina också. I alla fall Bella.

Heidi kommer att surna till att ingen hälsar på henne! :-) 

Jag är som sagt otroligt trött i huvudet när veckan är slut, men jag är samtidigt mycket piggare. 
Det är så kul att göra något helt annat och lära känna nya människor, så när jag är hemma är det mysigt att pyssla och fixa. 
Göra saker med händerna. :-) 

Så trädgården kommer att vara otroligt härlig att pyssla i på kvällarna. 

Det kliar i händerna att börja kratta och greja men det är ju på tok för tidigt. Nu längtar jag efter vår! 

Första veckan - check!

Så, första veckan avklarad. 
Jag var rätt mör i knoppen i fredags, men annars så har veckan gått bra. 

Jag har hunnit vara med på veckomötet med hela företaget. Man har nu vuxit så mycket så att vi inte får plats i ett konferensrum, utan man sitter i två och kör digitalt! :-D
Mycket på det mötet är lite obegripligt, men det ger sig. Det är en del branschlingo som jag inte hänger med på än :-)

Jag tog med mig min mugg som gjorde succé! :-) 

Jag har fått igång alla system och har fått en riktigt snabb och bra dator och snabba skärmar!
Sen upptäcker jag med jämna mellanrum vilka system jag behöver eller vilken info jag behöver ha koll på och så lägger vi till det. :-)

Jag har skuggat min kollega P flera dagar och där ser jag ju hur hon jobbar, vad jag behöver ha koll på och var jag hittar rätt information. 
Både hon och chefen gör så att jag hänger på, lyssnar, skuggar och frågar allt eftersom. Det är absolut bästa sätter att lära sig. 
Jag sitter med medhörning och ser hur hon jobbar i systemen, vilka frågor hon ställer och hur hon dokumenterar. 

Jag ska vikariera henne i april vilket kommer att bli jättekul! Hon är så duktig på att dokumentera varje kundärenden, så när jag får in ett ärende, kan jag leta ett snarlikt vilket ju är guld. 

Sen har jag skuggat chefen och där går det snabbt! :-D Det ett nytt affärsområde han hoppat igång som jag ska ta över.
Det låter lätt, men är otroligt komplext och galen koordination! Det gäller att hålla tungan rätt i munnen, kontrollera, dubbelkontroller och sen kolla en gång till.
Och - inte utgå ifrån att kundens information är rätt, utan även dubbelkolla det. 
Vi är kundens kontrollfunktion kan man säga, trots att vi sen levererar tjänsten till dem. 

När jag väl är varm i kläderna, då blir det här jätteroligt!

Jag kommer att kunna lägga upp jobbet helt efter eget huvud, bara processen följs. 

Vi var också ut på ett kundbesök och där blir jag nu ny kontaktperson och ska ingå i en spännande ledningsgrupp. 
Så roligt! 

Det som var mindre roligt, var att jag precis dagarna innan jag skulle börja fick brev från Bröstcentrum!

Jag gjorde en mammografi i slutet av januari och bara veckor senare blev jag tillbakakallad!

Man hinner tänka massor när man öppnar brevet. 

Vad faan! 

Men, jag frågade runt lite bland väninnor och många har ju varit tillbaka både en och två gånger för att göra dubbelkollar av bilderna som tagits. 
Det lugnade mig och jag valde att inte tänka på det alls under veckan utan koncentrerar mig på jobbet. 

Det var fullständig trafikkaos den morgon jag skulle dit med inställda tåg och otroligt trångt. Men jag åkte i god tid och det gick bra. 
Väl där fick jag gå till en annan våning än man vanligen gör. 
Sköterskan förklarade att den vanliga mammografin är i 2D och nu tog hon 3D bilder, verkligen runt hela bröstet. :-)
Sen fick jag vänta en stund och så kom en sköterska och hämtade mig. 
Då hade läkaren förstorat upp 3D bilderna och så fick jag lägga mig på en brits och så gjorde hon ultraljud, länge och noggrant och även upp runt lymfkörtlarna i armhålan. 
Efter en stund säger hon "det ser jättebra ut det här" ... och då kunde jag ju andas igen. 
Hon sa att på första bilderna hade hon sett en skugga, som hon i första läget inte trodde var cancer, men hon ville ändå dubbelkolla, för körtlar kan ligga bakom varandra och insnurrade i varandra, vilket gör att dom inte vågar chansa. 

Och det är jag ju glad över att dom inte gör!

Hellre att jag oroar mig ett par dagar och får göra en större koll än att dom tänker att "det är nog inget". 

Hon kunde ju ha lutat sig tillbaks och tänkt att det ser inte ut som något. 

Så, det var ju på lätta ben jag åkte hemåt igen och orkade inte ens irritera mig på att tågen knappt gick då heller. 

Veckan innehöll också en träff med gamla kollegor! :-)

På onsdagen höll dom det frukostmöte jag brukar vara ansvarig för och jag åkte naturligtvis dit med chefen och en kollega. 

Det var så kul att träffa alla igen och min nya kollega hade fått frågan "men, jobbar hon hos er eller dem nu?" :-D

Vi har västar på oss med företags loggan så det hade blivit förvirrat när jag dök upp med "fel" logga på mig. 

Det var en kul morgon och jag kanske tom fick in ett kunduppdrag! :-) 

Jag hade inte riktigt tid att fixa något till alla hjärtansdag och sa det till alla hemma. Men maken hade förstås fixat även om hans dag också var helt hysterisk. 
Minime hade koll så att han inte glömde dagen! ;-) 

Och rosor är ju alltid rätt!

Jag har beställt galler till kontoret som jag fick i veckan. 

Det är till kaniner (!) men smarta som går att ställa på fötter och man kan dela av rummet på ett bättre sätt än kompost galler. 

Jag köpte två lådor så kan jag bygga på höjden också vilket blir bra. 

Jag ska ta galler, sängar, filtar och sånt i veckan tänker jag så att det finns på plats. 
Sen dröjer det lite innan hundarna får följa med. Jag måste vara mer självgående så troligen kan dom hänga på korta stunder en och en om ytterligare en vecka när barnen har sportlov så att det blir enklare att lämna en hemma. 

En av mina kollegor jag delar rum med har en 3 årig tibetansk spaniel tik som är jätte lugn och mysig. 
Hon älskar andra hundar så jag hoppas att dom så småningom ska acceptera varandra och kunna vara lösa i rummet. 
Hon hatar att vara begränsad. Hon är inte rädd för gallret, men hon är skitsur att hon inte får gå i hela rummet och springa utanför. 
Så flera gånger har hon rymt och sprungit iväg in till VD:n som kommit tillbaks med henne under armen. :-)

Sen dröjer det ett par minuter och så piper hon iväg och sätter sig utanför hans rum! :-D

Till slut hoppade hon upp i mitt knä och ville gosas. 

Det sköna är att alla är så chill och fattar att hundar är hundar. (En annan kollega har med sig sin dvärgschnauzer kille som är såå gosig och också löjligt lugn) 
Dom är också helt med på ignorering och att inte stressa upp sig vilket blir bra med mina. Det blir inga problem att säga "strunta i dem". 
Jag var lite oroligt att det skulle vara mer spring utanför vårt rum, där väggen ut mot korridoren är helt i glas, men det är rätt lugnt ändå. 
Det är samma människor som går förbi och tittar in. 
Men vi kan också stänga dörren så att dom inte stör andra än oss. 

Så det blir nog bra.
Skönt är det att ha gjort en vecka och nu faktiskt ha lite koll på läget. 

Sen får både jag och chefen påminna oss om att jag är helt ny och bara jobbet en vecka. Vi har ju jobbat ihop i andra projekt tidigare och känner varandra rätt väl ändå, så båda blir lite frustrerade att det inte går fortare! :-D
Men - helt självgående ska jag vara först till hösten är tanken. 

Avtackning och onboarding.

 Så, är en era över och en ny påbörjad. :-)

I torsdags höll jag ett sista event, som var fullbokat och gick smidigt. 

Sen var det bara att tömma telefonen, datorn, lämna in passerings brickan och sen gå till min avtackning.
Man hade ju förstås köpt in min favorit tårta från favorit bageriet! :-)

Många inbjudna var tyvärr sjuka, men många av de jag jobbat nära kom förbi och fikade. 
Fina tal och finfina presenter fick jag ta emot. 

Den röda tråden blev gott att dricka, blommor och fröer! :-)

Så vackra blommor!

Man hade också samlat till ett presentkort på en butik där jag kan hitta nya rosor till trädgården! ;-) 

Jag hann ju landa lite innan det var dags att leta fram kläder till dagen efter, 
Det hade inte varit så petigt om inte nya chefen ringt och sagt "glöm inte att du ska fotas, och vi tar bara en bild - sen ligger den på hemsidan i minst fem år innan vi tar en ny" :-D 

(Sen tog vi mängder med bilder och bytte telefon emellan för det blev suddigt, fel ljus osv! :-D)

Jag skulle vara på plats 9 för en första intro så jag kunde unna barnen en skjuts till tåget, jag hann tanka bilen och köpa lunch innan jag svängde in på parkeringen. 

Och hur skönt kommer inte det att vara? Vi har en gigantisk parkering så det finns alltid plats! 

Slut på snurrande och paniken att man inte kan åka iväg på lunchen, för då hittar man ingen p plats. 

Chefen satt i möte när jag kom, så jag passade på att kramas med lite nya kollegor. :-)

En känner jag rätt bra och de andra har jag ju träffat ett par gånger, men alla är så söta!

"Oj vad vi har längtat efter dig! Äntligen kommer du!" :-) 

Jag fick en plats i samma rum som två av företagets damer inklusive "fröken jansson" som är en tibetansk spaniel :-)

Vi får se hur väl våra donnor kommer att tycka om varandra. ;-) Tanken är ju att alla tre vovsar ska dela rum så småningom. 

Jag fick ny dator och telefon - så jäkla fina och snabba!

Och en blomma och ett sött kort. 

Sen satt jag med chefen ett par timmar och gick i genom det viktigaste, fick nycklar och larmkod. 

Innan jag gick hem fick jag en jacka och en väst. :-)

Nu har jag en liten tanke om mitt uppdrag! Och det roliga är att när jag var på första intervjun sa han att tjänsten just då var ungefär 50% och sen skulle vi fylla på den vartefter. 
Igår log han stort och sa "men nu råkade jag sälja lite mer, så nu ligger tjänsten på sisådär 70%" :-)
Så det kommer inte att vara något problem att fylla tiden till hundra!

Det finns dem som sagt att jag kommer att bli uttråkad här, för det är en så "smal" tjänst mot den jag haft tidigare, men det är en mycket mer komplex verksamhet än vad många förstår. 
Många tjänster, jättemånga projekt och jättemånga utbildnings spår som ska bemannas. 

Min erfarenhet av koordinering kommer jag att få mycket nytta av framöver. Det är stora projekt som ska koordineras och många små detaljer att hålla koll på. Men det ska bli så roligt!

Det finns massor att lära mig och mitt huvud kommer garanterat att gå varmt mellan varven, men det är så skönt att vara på plats nu och börjar mitt nya kapitel!

Men, som alltid, man får ju inte vara helt glad, det är alltid någon surdeg som ska tas om hand. 
Lite trött blir jag att livet aldrig bara får rulla på och vara lugnt, men det är ju livet! 

Lagom till nytt jobb och full agenda så har jag två andra grejer som ska lösa. Det ena behöver få tid och det andra hoppas jag är en extra koll för säkerhets skull. Annars blir jag fan trött på riktigt. 

Men - allt löser sig, sa han som sket i vasken! :-)